Avdrag gav inte fler jobb

nyhet Skattesubventioner för städning och reparationer har inte ökat sysselsättningen, och inte heller gjort svarta jobb vita. Det visar en uppmärksammad finsk rapport som granskat effekterna i Finland och Sverige.

I Finland togs hushållsavdraget i bruk för 20 år sedan med stora förväntningar i syfte att öka sysselsättning på tjänstesektor och minska skattefusk. Reformens ivrigaste förespråkare hävdade att skatteavdragen var så lönsamma investeringar i sysselsättning, att de skulle betala sig själva med ränta tillbaka till statskassan.

De flesta av det finska samhällets centrala aktörer har trott att hushållsavdrag är ett effektivt medel att skapa nya arbetstillfällen samt ett väl fungerande precisionsvapen i kampen mot den svarta ekonomin. Systemets goda rykte har emellertid baserats mer på fromma förhoppningar och ideologisk tro än på seriös forskning.

Detta framgår av en färsk finsk forskningsrapport från Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Löntagarnas forskningsinstitut (PT). Forskarna har granskat skatteavdragens effekter både i Finland och Sverige med hjälp av omfattande registerdata. Undersökningens syfte var att reda ut hur introduktion och förändringar av Rot-och Rut-avdrag har påverkat sysselsättning och den svarta ekonomin.

Rapportens viktigaste slutsats är att införandet av hushållsavdragen eller utvidgning av dem inte har ökat konsumtionen av tjänster. Skatteavdragen har inte haft önskad effekt, och varken skapat nya jobb eller stävjat den svarta ekonomin.

– Makthavarnas föreställning, att hushållsavdraget är ett ekonomiskt effektivt medel att öka sysselsättning, baseras på tanken, att konsumtion av tjänster ökar påtaglig, när priserna sänks, vilket i sin tur leder till att företagen anställer fler, säger forskningschef Tuomas Kosonen vid Löntagarnas forskningsinstitut.

Kosonen betonar att det i sig är helt rimligt antagande. Enligt honom är det teoretiskt möjligt att prissänkningar på skattesubventionerade tjänster skulle ge upphov till en stor sysselsättningsökning. förutsatt att konsumenter reagerar starkt på ekonomiska incitament.

– Forskningsprojekts uppgift var att analysera hur konsumenter reagerar, när priser på städ- och renoveringstjänster sänks genom skattesubventioner. Vår rapports resultat visar att konsumtion av skattestödda tjänster inte påverkas av prisändringar i någon större utsträckning. Konsumenter reagerar inte starkt på ekonomiska incitament. Därför är hushållsavdrag inget kostnadseffektivt medel att öka sysselsättning.

Kosonen medger att det kan låta märkligt att skattestödet, som nästan har halverat priser på rot- och rut-tjänster, inte har ökat efterfrågan på dessa tjänster.

– Våra forskningsresultat stämmer dock väl överens med den senaste tidens undersökningar, som visar att sänkning av momssatser bara har haft marginell effekt på efterfrågan.

Kosonen påminner om att vid hushållsavdragets införande trodde beslutfattarna att marknaden för svarta tjänster skulle minska, när skatteavdraget gjorde det mycket billigare att köpa samma tjänster som förut av företag som ärligt betalar sina skatter.

Enligt undersökningen har skatteavdragen inte ökat den försäljningen, som företagen anmäler till skattemyndigheten. Detta innebär att förhoppningar om att skatteavdragen skulle minska den svarta ekonomin, inte har infriats.

Generösa bidrag till höginkomsttagare

Hushållsavdrag har blivit mycket populära bland medborgarna, trots att det inte har förändrat konsumtionsvanorna. Enligt undersökningen utnyttjas skatteavdraget mest av välbeställda hushåll, som skulle ha använt tjänsterna ändå. Enligt undersökningen har hushållsavdraget gynnat framför allt höginkomsttagare, som har haft råd att konsumera mycket subventionerade tjänster och utnyttja avdragen fullt ut.

I Finland beviljas årligen över 4 miljarder svenska kronor i hushållsavdrag, Bara en femtedel av finländarna utnyttjar hushållsavdraget, men notan av skattesubventionerna betalas av alla skattebetalare. I praktiken fungerar hushållsavdraget därmed som ett bidrag till välbärgade hushåll.

– Vår forskning visar, att hushållsavdraget inte är ett effektivt medel att höja sysselsättning och bekämpa skattefusk. Det är emellertid de politiska makthavarnas uppgift att avgöra: skulle man kunna använda 400 miljoner euro per år på ett bättre sätt? säger Tuomas Kosonen.

Han konstaterar att målet med Finlands progressiva skattesystem och transfereringar har varit att utjämna inkomstskillnader. Men enligt Kosonen bidrar hushållsavdragen istället till ökade inkomstklyftor.

Kosonen betonar att skattepengar som nu spenderas på hushållsavdrag istället skulle kunna användas för andra investeringar som bättre kunde påverka landets välstånd positivt:

– Man skulle kunna satsa de här pengarna på framtiden och barn till exempel genom att anställa mer utbildad personal till skolor och hälsovård.

Känslosam kritikstorm mot rapportens slutsatser

Finlands public servicekanal YLE rapporterade nyligen att en stor majoritet av den finska riksdagen tycker att hushållsavdraget borde höjas i syfte att få ekonomin att rulla snabbare. Finlands regering har kommit överens om att diskutera en eventuell utvidgning av hushållsavdraget under vårens budgetförhandlingar.

Den färska forskningsrapportens resultat om hushållsavdragets effekter har dock pekat på att det samhällsekonomiskt ineffektiva systemet snarare borde nedmonteras än utvidgas. Rapportens slutsatser motsvarade därmed varken de flesta partiers eller näringslivets intresseorganisationers förväntningar.

Bland annat har Skattebetalarnas centralförbund, Finlands företagare och Handelskammaren tillsammans med framstående högerpolitiker ifrågasatt forskningsrapportens resultat. Enligt kritikerna är rapportens slutsatser inte trovärdiga, på grund av skillnaderna på konsumenternas och tjänsteföretagens vardagserfarenheter.

– Vi har på ett vetenskapligt hållbart sätt visat att hushållsavdraget inte är ett effektivt medel att öka sysselsättningen och minska de svarta jobben, svarar Kosonen.

Han ser inget i kritiken som föranleder forskarna att revidera rapportens centrala slutsatser:

– Vår forskningsmetod kunde på ett tillförlitligt sätt att separera hushållsavdragets effekter på konsumtion på rot- och rut-tjänster från andra samhällstrenders påverkan på de här tjänsternas konsumtion. Vi har vetenskapligt belagt våra slutsatser och det väger mycket tyngre än tyckande om skatteavdragens effekter på basis av en samling vardagserfarenheter.

Kosonen understryker, att deras forskning har stora skillnader gentemot tidigare rapporter om hushållsavdragets konsekvenser, eftersom tidigare forskning inte har lyckats kartlägga hushållsavdragets kausala effekter. Enligt honom vore det synd om den högljudda kritiken från näringslivets intresseorganisationer och från politiskt håll leder till att medborgare och beslutsfattare inte tar forskningsresultat på allvar, utan tror att rapportens slutsatser bara är åsikter bland alla andra.

– När någon äntligen har ansträngt sig att samla data om hushållsavdragen från Sverige och Finland, tänkt noggrant hur man kan undersöka skattestödets effekter och presenterat forskningsresultat, vore det önskvärt om politikerna skulle utnyttja rapportens slutsatser som underlag for sina beslut, avslutar Tomas Kusonen.

Text: Markku Vuorio