Granskning De senaste tio åren har flera politiker avslöjats för tvivelaktiga boendeersättningar. En av dem är Erik Bengtzboe (M), som påstod sig bo i sin mammas fritidshus och fick 158 000 skattekronor i ersättning. Kort därefter rekryterades han som ny chefsekonom på Skattebetalarnas förening.
Efter Uppdrag gransknings avslöjande av riksdagsledamöterna Jörgen Hellman (S) och Helena Bouveng (M), och hur de fått ut ersättning för bostäder på tvivelaktiga grunder, har frågan om politikernas bidragsfusk återigen hamnat i strålkastarljuset.
Riksdagsledamöter som bor permanent mer än 50 kilometer från Riksdagshuset har rätt till ersättning för en privat övernattningslägenhet i Stockholm. Eller tillgång till någon av riksdagsförvaltningens bostäder. De har också rätt till ersättning för sina Stockholmsvistelser. Detta ska underlätta för riksdagsledamöter att kunna vara ute bland väljarna i sin hemmavalkrets, samtidigt som de har riksdagsuppdrag.
Men de senaste tio åren har flera politiker ertappats med att ha fått ut rese- och boendeersättningar som kan ifrågasättas. Jörgen Hellman, som dessutom fram till granskningen var ordförande i Skatteutskottet, har påstått sig bo permanent i en stuga i Vänersborg, utan vatten, avlopp eller sophämtning. För det har han fått 700 000 kronor i ersättning. Liksom flera avslöjade politiker före honom har han lämnat sina uppdrag i riksdagen.
En före detta riksdagsledamot som det stormade mycket kring är moderaten Erik Bengtzboe. 2019 avslöjade Aftonbladet att han stod skriven på sin mammas fritidshus i Nyköping. Genom att uppge att det var hans permanenta boende och att bostadsrätten i Stockholm, där hans familj stod skriven, var en övernattningslägenhet kunde Erik Bengtzboe plocka ut över 158 000 kronor av skattebetalarnas pengar, i ersättning för boende och tjänsteresor.
Men i dokument som Aftonbladet granskat uppger hans mamma till kommunen att huset inte är ett permanentboende. Och att de endast använder fritidshuset tre-fyra veckor om året.
Erik Bengtzboes förtroende tog allvarlig skada. Kort efter avslöjandet lämnade han alla sina riksdagsuppdrag och petades från ordförandeposten för Moderaterna i Sörmland.
Men bara ett drygt år senare rekryterades Erik Bengtzboe till en annan förtroendetung post, som ny chefsekonom på Skattebetalarnas förening. Den ideella föreningens syfte är förutom att verka för lägre skatter att avslöja ”missbruk av skattepengar på alla nivåer”. För detta har de en Slöseriombudsman som ”granskar hur våra skattepengar används och uppmärksammar nya exempel på slöseri nästan varje dag”.
När Dagens Arena ringer upp Skattebetalarnas vd, Christian Ekström, och frågar hur föreningen resonerade kring rekryteringen av Erik Bengtzboe säger han att de har fullt förtroende för honom.
– Självklart var det något vi pratade om ganska ingående innan Erik anställdes, eftersom han avgick på en fråga som har med förtroende att göra och som rör skattebetalarnas pengar. Han hade gjort fel men betalade tillbaka de pengar han fått felaktigt ut för sitt boende. Förundersökningen mot honom lades ned och han konstaterade att hans förtroende skadats i en sådan utsträckning att han valde att avgå. Politik är en förtroendebransch.
Men han har tillräckligt med förtroende för att sitta som chefsekonom på Skattebetalarnas förening?
– Jag gjorde en avvägning och tycker att Erik Bengtzboe hanterade situationen på att sådant sätt att jag har förtroende. Frågan utreddes, han valde att avgå och betalade tillbaka alla pengar.
Enligt Aftonbladets granskning betalade han bara tillbaka ungefär 47 000 kronor för felaktig reseersättning och inte för boendet.
– Såvitt jag vet har han betalat den ersättning som betalats ut felaktigt.
Fanns det ingen annan ni kunde anställa än Erik Bengtzboe? Med tanke på er verksamhet hade det kanske varit bättre med någon utan den historien?
– När vi berättade om att Erik blev anställd var det något som vi var beredda på och själva tog upp. Men i jämförelse med de andra kandidaterna är Erik fenomenalt duktig. Han är inte bara ekonom, han kan också politik. Och det är svårt att hitta personer som har en gedigen kunskap om nationalekonomi och samtidigt förstår politik så bra. Jag är mycket glad över denna rektyretering och tycker att Erik gör ett fantastiskt jobb.
När tog ni upp Erik Bengtzboes historia? Det står ingenting i pressmeddelandet om det.
– Vi fick många frågor om det och då var vi öppna med det, men det är ingen hemlighet.
Är det inte problematiskt om Skattebetalarna vill uppmärksamma sådana här typer av affärer, att ha en chefsekonom vars förtroende skadats på grund av det?
– Den här typen av regelverk för dubbelt boende ska följas. Men regelverket måste vara tydligare än vad det är i dag. Ett rejält och ordentligt regelverk som är mycket lättare att följa och följa upp. Det är väldigt bra att riksdagsförvaltningen håller på att se över det här nu, inte minst i ljuset av Jörgen Hellman och Helena Bouveng. Jag har bara sett delar av det programmet, men det verkar svårt att tro att det Hellman hänvisat till skulle vara ett permanent boende. Då vore det bra med ett regelverk som tydliggör vad som är ett permanent boende.
Erik Bengtzboe påstod sig bo i sin mammas fritidshus, som inte ens enligt mamman är ett permanent boende, medan hans familj stod skriven på en bostadsrätt i Stockholm.
– Ja, och alltså, jag måste erkänna att jag på rak arm inte kommer ihåg alla turer där. Men han konstaterade själv då att det var rimligt att betala tillbaka pengarna. En indikation på att han tyckte det var rimligt att göra på ett annat sätt, säger Christian Ekström.
Dagens Arena har sökt Erik Bengtzboe för en kommentar men han avböjer.
Erik Wångmar är docent i historia och undervisar i politik och förvaltning vid Linnéuniversitet. Han anser att det är mycket problematiskt att Skattebetalarnas förening anställde Erik Bengtzboe som chefsekonom.
– Det han gjorde skulle jag säga är djupt oetiskt. Sen att Skattebetalarnas förening anställer honom som chefsekonom, där kan man tala om etik på hög nivå. Hur i hela fridens namn går det ihop med deras syfte och mål?
Erik Wångmar har länge följt skandalerna med politiker som ertappats med att skriva sig på bostäder där de egentligen inte bor. Han framhäver att det sällan rör sig om något regelbrott men att det snarare rör sig om moral. Och att det skadar människors förtroende för det politiska systemet.
– Det är vårdslöst, onödigt och oskickligt att göra på detta sätt. Jag är förvånad att de inte är mer noggranna på ledamöternas sida. Detta är så tacksamt för medierna att undersöka, säger Erik Wångmar.
Han menar också att väljarna i hemmavalkretsen förväntar sig att de invalda politikerna bor där. Och att det skadar förtroendet för dem när de bara låtsas att göra det.
– De har redan så höga arvoden, och ska ändå dryga ut det ytterligare på detta sätt. Moderaterna upprörs över att det utgår för mycket bidrag, medan de själva gärna tar emot bidrag de kanske inte alltid har rätt till.
Skulle du säga att det här har blivit vanligare de senaste tio åren?
– Jag tror att detta har förekommit även förr, men att media inte sysslade med den typen av granskning. Media var mer godtrogen och hade inte den aktivt granskande rollen, det är min tolkning, säger Erik Wångmar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
