skatter Det var inte de höga inkomstskatterna utan lika mycket låginkomsttagares bidrag till moms och arbetsgivaravgifter som gjorde det möjligt för Socialdemokraterna att bygga ut välfärden på 1970-talet. Det menar författaren till en ny avhandling.
Vad var det som gjorde det möjligt att bygga ut ett starkt välfärdssystem i Sverige på 1960- och 70-talen? Den frågan ägnar sig ekonom-historikern Gunnar Lantz åt i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Man brukar beteckna 1970-talet som en period med stark progressivitet i skattesystemet, något man sedan gjorde upp med i början av 1990-talet, då skatt på kapitalinkomster blev proportionell och skatter på inkomster och transfereringar gjordes mindre progressiva än tidigare, säger Gunnar Lantz.
Det här har, menar Gunnar Lantz, lett till en felaktig bild av att det framför allt var höginkomsttagare som bekostade utbyggnaden av en stark välfärdssektor, genom att betala mycket i skatt.
Skyldiga till det missförståndet är bland andra Socialdemokraterna själva som velat framhålla det progressiva skattesystemet som en politisk fjäder i hatten, samt att nationalekonomisk forskning kommit att i huvudsak intressera sig för effekter av inkomstskattesystemet, snarare än andra skatter.
I själva verket, visar avhandlingen, skedde en snabb, successiv upptrappning av momsen och arbetsgivaravgifter från 1960 och framåt – skatter som slår hårdast mot låg- och medelinkomsttagare i förhållande till inkomsten. De skatterna står i dag sammantaget för runt hälften av alla skatteintäkter från privatpersoner.
– Det finns en del amerikansk forskning som har lyft fram paradoxen i att länder som Sverige har ganska hög moms och höga arbetsgivaravgifter, vilket är lite osynliga skatter, men som drabbar låg- och medelinkomsttagare i högre grad.
Han upptäckte när han tittade närmare på frågan att ingen riktigt hade undersökt hur konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter fördelade sig mellan olika inkomstgrupper. Det gjorde att han själv fick återskapa datan från grunden.
– Det gäller dels inkomstfördelning och dels hur mycket skatt som har tagits ut i olika inkomstgrupper från 1958 och fram till idag. Men där jag bidrar mest är perioden 1950-70-talet för då fanns det minst data gjord, säger Gunnar Lantz.
Att höja skatten på konsumtion, från nivån på 4 procent 1960, var kontroversiellt inom socialdemokratin, och beslutet väckte protester inom arbetarrörelsen. Men att höja momsen – eller allmän varuskatt som den kallades då – sågs som nödvändigt för att bygga ut välfärdsstaten.
Det här beskriver Gunnar Lantz i den andra delen av avhandlingen som består av en analys av den politiska debatten som ledde till införandet av, och så småningom det breda gehöret för, konsumtionsskatten, det vill säga moms.
– Under andra halvan av 1950-talet införde man allmän sjukförsäkring och allmän tilläggspension. S vann extravalet 1958 bland annat tack vare pensionen och valaffischen med budskapet ”Gärna en guldklocka, men först en rejäl pension”. Efter valsegern började diskussionen: ”oj, tusan hur ska vi bekosta det här?”.
Att försvara en höjning av momsen genom att säga att den var en förutsättning för att bygga ut välfärdsstaten blev lösningen som så småningom godtogs. Dessutom ändrade de borgerliga partierna med åren inställning till momsen; från att ha varit kritiska till den som en del av ett ökat skatteuttag, började man acceptera den som en skatteintäkt som inte ökade progressiviteten i skatteuttaget, säger Gunnar Lantz.
– Momsen blev redan under 1960-talet avpolitiserad över hela den politiska skalan. Däremot fanns hos socialdemokratin en tydlig koppling till att den skulle bära upp välfärdsbygget och kompensera dem som drabbades negativt av momshöjningen.
Även arbetsgivaravgifterna byggdes ut väldigt kraftigt och närapå parallellt med momsökningen under 1950- och 60-talen. Arbetsgivaravgifter och socialförsäkringsavgifter är mer komplicerade ur fördelningssynpunkt än konsumtions- och inkomstskatter, menar Gunnar Lantz, men i kombination med momsen påverkar de låginkomsttagare mer än höginkomsttagare, säger Gunnar Lantz.
– Konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter bidrar tillsammans till att dämpa eller motverka progressiviteten i inkomst – och förmögenhetsskatter.
Trots momsens och arbetsgivaravgifternas viktiga bidrag till välfärdsstatens utbyggnad, har intresset i den politiska debatten i huvudsak kretsat kring inkomstskattenivåer och förmögenhetsskatt.
– Jag tror att inkomst – och förmögenhetsskatt syns tydligare. Det är det enkla svaret. Vidare har det funnits ett akademiskt intresse inom nationalekonomin för frågor som rör just beskattningen av arbete och hur den påverkar beteenden, som till exempel viljan att arbeta.
Här spelar också den ideologiska kampen mellan höger och vänster in, vilket har skapat en viktig politisering kring inkomstskatternas storlek och fördelning
– En tredje orsak kan vara är att det för efterkrigstidens socialdemokratiska regeringar inte var särskilt lockande att hålla fram skatter som slog mer mot låg- och medelinkomsttagare. De ville inte lyfta fram de skatter de ökade väldigt mycket från slutet av 1950-talet och framåt.
Vad kan vi dra för lärdomar av det du kommer fram till i avhandlingen?
– För att bygga upp ett bra fungerande välfärdssystem kan det vara nödvändigt med en väldigt bred beskattning som även tas ut på låg- och medelinkomsttagare. Men sådana skatteintäkter kan antingen användas på ett sätt som missgynnar låg- och medelinkomsttagare, eller för att bygga upp ett system som gynnar dem mer än det gynnar höginkomsttagare.
– Att beskatta höginkomsttagare är inte den enda vägen till omfördelning.
Är dina slutsatser ett argument emot att driva en linje där kapital och höga inkomster ska beskattas mer?
– Jag tycker att man ska vara vaksam mot en övertro på det det som lösning. Jag skulle föredra att man tänker på det som att man inte ska lägga alla ägg i samma korg, utan använda en kombination av konsumtionsskatter och beskattning inriktad på höga inkomster och kapital.
Hur borde då skattesystemet förändras i Sverige?
– Man borde både förstärka skatten på egendomar och göra momsen mer enhetlig för att dra in mer pengar till statskassan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
