BANKKRITIK Svenska banker får svidande kritik för hur de beräknar det egna kapitalet. Bankernas buffertar är för små vilket skapar risker, anser både IMF och Riksbanken.
De fyra svenska storbankerna – Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken – kritiseras för att använda beräkningsmodeller som visar att de har mer eget kapital än vad de egentligen har, skriver Reuters.
De fyra storbankerna anses tillhöra de mest välkapitaliserade internationellt sett, och klarade sig också bra under finanskrisen. Samtidigt som de svenska bankerna kraftigt har utökat sin utlåning till bostadslån, så att den enligt Finansinspektionen motsvarar 65 procent av bankernas totala utlåning, har de enligt egna siffror också ökat sitt eget kapital i enlighet med skärpta regler för hur mycket eget kapital banker måste hålla.
Men enligt Riksbanken och IMF är den högre kapitaltäckningen hos bankerna fiktiv, och beror på att bankerna sedan 2007 kan använda ett sätt att beräkna sitt kapital som bygger på en självuppskattning av riskerna i bankens lånetillgångar, baserat på förluster bakåt i tiden. Trots att svenskarnas stora bolåneskulder har pekats ut som en stor potentiell risk av flera bedömare, har förlusterna för bolån länge varit låga. Det här gör att den andel kapital banker behöver reservera för framtida förluster har beräknats vara väldigt lågt. Alldeles för lågt, enligt Riksbanken och IMF, som anser att bankernas buffertar är för små.
»De har inte ökat sitt eget kapital. De har minskat riskvikterna och det är annorlunda, eftersom skuldsättningsgraden har varit nästan konstant«, sade Stefan Ingves i december, skriver Reuters.
Riskvikt på ett lån är beräkningen av hur mycket pengar banken måste ha som buffert per utlånad krona, beroende på hur riskfyllt lånet är (red.anm).
Svenska banker har dubblat sin egen beräkning av hur mycket kapital de har i förhållande till riskvägda tillgångar till 24 procent (att jämföra med EU-snittet för banker på 13 procent). Samtidigt har alltså bruttosoliditeten – vilket är bankens egna kapital i förhållande till skulder totalt sett, oavsett risker – legat fast på runt fyra procent.
IMF instämmer i Stefans Ingves kritik i en rapport från 2016. De skriver att »tillgängliga modeller kan lida av en övertro på historisk erfarenhet, och ha svårigheter att fånga in oförväntade förluster som uppstår under extrema, men fullt rimliga omständigheter«. Enligt IMF-rapporten är också Sverige det land vars bankers självuppskattade riskvikter är lägst i Europa.
Idén bakom att banker själva får justera riskvikt beroende på vilka sorts lån de har, är att de ska ha incitament att välja mer riskfri utlåning.
Finansinspektionen har vidtagit vissa åtgärder för att förmå bankerna att hålla mer eget kapital. I slutet av månaden väntas kommittén som utformar de internationella Basel-reglerna för banker att presentera nya lägstanivåer, tänka som ett golv för hur låga bankers risker kan beräknas vara.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
