kontanter Storbankerna måste göra det möjligt att ta ut pengar och för företag att sätta in dagskassor i kontanter över hela landet. Det tycker regeringen som lägger fram en lagrådsremiss.
Under senare år har tillgången till kontanthantering och banktjänster på kontor minskat snabbt, inte minst i glesbygd.
Nu lägger regeringen fram ett förslag som till 2021 ska tvinga bankerna att tillhandahålla möjligheter att ta ut kontanter för konsumenter och för företag att kunna sätta in dagskassor i kontanter i det som kallas »betryggande utsträckning«.
– Det är viktigt att samhället värnar om tillgången till kontanter och kontanter som betalningsmedel. Tyvärr har bankerna fortsatt att minska sin kontantservice, särskilt på glesbygden. Förslaget innebär att de stora bankerna ges ett särskilt ansvar för att säkerställa kontantservice i hela landet, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) i ett uttalande.
Vad som avses med »betryggande utsträckning« finns ledtrådar om i ett förslag från förra året, som riksdagens Riksbankskommitté enigt står bakom, uppger Regeringskansliet.
Där finns mer detaljerade krav på vilka avstånd som anses rimliga och för hur många:
»Rimlig tillgång specificeras som att högst 0,30 procent av befolkningen (cirka 30 000 personer 2017) ska ha längre än 25 kilometer till en plats för kontantuttag och högst 1,22 procent av befolkningen (cirka 122 000 personer 2017) ska ha längre än 25 kilometer till en plats för insättning av dagskassa på bankkonto.« skriver kommittén i ett delbetänkande från juni 2018.
De här kraven skulle enligt Riksbankskommittén innebära att en minskning med 15 procent av antalet personer som i dag har mer än 25 kilometer till närmaste plats för kontantservice.
Läs också: Per Bolund om kontanterna – man ska få välja själv
I nuläget skulle sex stora banker omfattas av förslaget, då gränsen går vid en inlåning på mer än 70 miljarder kronor. Det handlar om Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken, Danske bank och Länsförsäkringar bank.
– Förslaget gynnar särskilt de grupper som befinner sig i digitalt utanförskap eller små företag med kontanthantering, säger Per Bolund i pressmeddelandet, och menar också att betalningssystemet kommer att bli mer robust och tillgängligt med de nya kraven.
Förslaget kommer inte att beröra villkoren för handel och service och i vilken utsträckning privata företag väljer att ta emot kontanter som betalningsmedel. I höst kommer Riksbankskommittén med ett slutbetänkande som rör Riksbankens roll i kontantkedjan, där frågan om privata företags kontanthantering eventuellt kan komma att tas upp, enligt regeringen.
De skärpta kraven föreslås gälla från 1 januari 2021.
Post- och telestyrelsen och Finansinspektionen, med hjälp av sanktionsmöjligheter, ska övervaka att bankerna uppfyller kraven.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
