Nyhet Den hårt kritiserade riskskatten sjösätts den 1 januari om regeringens budget går igenom. Banker och kreditinstitut beskattas då med ytterligare fem till sex miljarder kronor årligen.
Det stod klart när finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade budgeten under måndagen.
Det var på en direkt fråga om vilka skatter som kommer att höjas nästa år som finansministern sa att riskskatten kommer att införas. Bortsett från skatteförändringar som beror på indexering, alltså att till exempel inflation eller statslåneränta förändras, var den tidigare aviserade bankskatten den enda skattehöjningen som ministern nämnde.
– Vi är väldigt försiktiga med skatteökningar under nästa år på grund av att vi inte vill hämma den ekonomiska återhämtningen. Det är begränsade skattehöjningar nästa år. Sedan kommer ju riskskatten in, som ju kommer att påverka inte minst våra stora banker som har fått skattesänkningar under de senaste åren, sa finansministern.
Den nya bankskatten heter formellt ”riskskatt för större banker och andra kreditinstitut” och finns med som en intäkt i budgetpropositionen. Den syftar till att stärka staten inför de extra kostnader som en finansiell kris kan innebära.
Förutom de tre svenskägda storbankerna – Handelsbanken, SEB och Swedbank – ska även finländska Nordea och danska Danske Bank betala skatten genom deras filialer i Sverige. Skatten gäller även svenska bankers utländska filialer.
Förslaget har mött kraftig kritik. Andre vice ordförande i skatteutskottet Niklas Wykman (M) sammanfattade en del av denna kritik i en interpellation till finansministern den 6 september. Frågan som interpellationen mynnade ut i var: “Kan ministern redogöra för vilka effekter den nya riskskatten förväntas ha på tillväxt, sysselsättning och hushållens ekonomi?”.
Enligt riksdagsledamoten hotar skatten jobb och tillväxt.
“Tusentals arbeten riskerar att försvinna eller aldrig skapas på grund av den tillväxthämmande extraskatt på bankerna som regeringen vill införa, nu förklädd under namnet ‘riskskatt’”, skrev moderaten.
Hans argument mot skatten var också att banksektorn kommer att föra över kostnader till kunderna, vilket kommer att leda till att skatten betalas av till exempel pensionärer och ungdomar som ska skaffa sin första bostad. Enligt interpellationen ska frågeställningen besvaras senast tisdagen den 21 september, men enligt riksdagens webbplats är svarsprocessen fördröjd.
Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) ser förslaget ur ett helt annat perspektiv än Niklas Wykman. Hon menar att bankskatten måste ställas i relation till bankernas ekonomi.
– Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 5 miljarder kronor från 2022 och därefter med ytterligare 1 miljard från 2023. Det kan jämföras med att de fyra storbankerna totalt har delat ut över 300 miljarder kronor de senaste fem åren. Bankerna har råd att betala den här skatten”, skriver Åsa Lindhagen till Dagens Arena via sin pressekreterare.
Hon framhåller att det historiskt sett är skattebetalarna som har fått gå in med stora belopp för att rädda banker vid finansiella kriser.
– Bankerna har de senaste åren fått bolagsskattesänkningar som är i storleksordningen med den planerade riskskatten. Det här ska bankerna klara av, säger finansmarknadsministern.
Bland kritikerna finns också Bankföreningen. De framför att förslaget strider mot EU:s statsstödsregler och att de svenska bankerna får en konkurrensnackdel gentemot sina utländska konkurrenter.
Fackliga Finansförbundet menar att det är konsumenterna och bankernas anställda som får stå för kostnaden. Detta sker i onödan menar fackförbundet, då bankerna har en god ekonomi och stark motståndskraft inför en finansiell kris. Dessutom existerar redan regleringar som ska se till att bankerna är robusta vid en kris.
Även Finansinspektionen har uttryckt kritik där myndighetens invändning handlar om att det borde finnas mer effektiva sätt att minska riskerna än att höja skatten.
Förslaget verkar dock ha ett brett stöd i riksdagen.
Centerpartiet har varit positivt inställt, eller i varje fall inte direkt motståndare till, en bankskatt sedan de skrev under januariavtalet. Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson säger till Aftonbladet att införandet av bankskatten är bra och att V var med och arbetade fram en version av förslaget redan under förra mandatperioden.
Även Sverigedemokraterna, SD, gör tummen upp, dock med en brasklapp.
– Vi är i grunden positiva till en riskskatt. Däremot är den nuvarande utformningen problematisk då den även omfattar Kommuninvest. Det kommer göra det dyrare för kommuner att låna till nödvändiga investeringar i välfärden. I och med att kommuners och regioners lån inte innebär någon reell risk av det slag som regeringen redovisat anser vi därför att Kommuninvest bör undantas från riskskatten, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för SD.
Denna del av frågeställningen rör det som även Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och en rad kommuner har adresserat. Det är en önskan om att Kommuninvest, som samordnar kommuners och regioners lån, skulle slippa riskskatten eftersom den skulle försämra kommunernas lånemöjligheter.
”Skatten skulle slå hårt inte bara mot kommunsektorn och dess välfärdsinvesteringar, utan även specifikt mot det kommunala samverkansverktyget Kommuninvest”, skrev Kommuninvest den 6 september på sin webbplats, där man presenterar en rad argument om varför man bör slippa skatten.
Enligt finansdepartementet ska en särskild riskskatteproposition läggas fram under hösten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
