Högre utbildning Barn till lågutbildade är underrepresenterade på alla högskolor, men snedfördelningen är tydligast på prestigefyllda lärosäten. Trots att lagen kräver att rekryteringen ska avspegla befolkningen, skriver SvD.
Barn till högutbildade är klart överrepresenterade på de svenska lärosätena, visar siffror från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, som SvD granskat.
Nästan 40 procent av de under 35 år som tog sig an högre studier efter gymnasiet höstterminen 2015 hade minst en förälder som läst en minst tre år lång eftergymnasial utbildning. Sett till hela landet har 27 procent av personerna i samma åldersgrupp minst en högutbildad förälder.
Bara runt 25 procent av 2015 års första års studenter hade föräldrar med en som högst tvåårig gymnasieutbildning – jämför med 31 procent hos befolkningen i snitt.
Läs mer: Segregationen på högskolan minskar inte
Helen Dryler, utredare på UKÄ, säger till SvD att snedrekryteringen till högre utbildning är ett problem för samhället eftersom det lätt ger vissa utbildade yrkesgrupper en homogen bakgrund.
– Om till exempel ingen läkare vet vad det innebär att ha lågutbildade yrken kan det påverka vården. Alla känner vi till vår egen verklighet bäst och det påverkar vår förståelse för andra människor, säger Helen Dryler till SvD.
Andelen nya studenter med högutbildade föräldrar hat totalt sett ökat de senaste tio åren, medan andelen lågutbildade har minskat under samma period. Det är dock inte så enkelt att utvecklingen går åt fel håll.
Förändringen över tid beror till stor del på att utbildningsnivån bland föräldrarna till åldersgruppen 19 till 35 har stigit.
Samtidigt visar forskning att barn till lågutbildade, i högre grad, väljer bort högskolestudier, jämfört med barn till högutbildade – även när de har liknande betyg och har gått samma gymnasieprogram, enligt Helen Dryler.
Läs mer: Förslag om breddad mångfald dras tillbaka efter kritik
Snedrekryteringen syntes på alla svenska universitet och högskolor. Men skillnaderna mellan lärosätena är stora. Snedfördelningen är som störst vid de anrika skolorna. Bland studenterna på Handelshögskolan i Stockholm, HHS, har 75 procent av eleverna minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Endast 2,5 procent av eleverna kommer från studieovana hem.
På Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Kungliga musikhögskolan i Stockholm är siffrorna inte mycket bättre. Där är runt var tionde student från lågutbildade föräldrar och 53 respektive 64 procent har högutbildade föräldrar.
Yngre lärosäten utanför storstäderna har generellt en bredare elevbas. Till exempel har 28 procent av högskolan Västs och högskolan i Borås nya studenter lågutbildade föräldrar och runt 30 procent minst en högutbildad förälder.
Flera lärosäten försöker att på olika sätt främja en breddad rekrytering.
För att komma in på till exempel HHS behövs i princip högsta betyg från gymnasiet. I ett försök att bredda antagningen testade skolan i höstas att ta in en tiondel av studenterna med minst 17,0 i gymnasiebetyg, där 20,0 är max. De eleverna fick göra ett intelligenstest och en intervju.
Ytterligare en tiondel med minst 17,0 i gymnasiebetyg kom in om de kunde påvisa att de lagt ner mycket tid på något utanför skolarbetet, så som ett socialt projekt, eller tävlat på hög nivå i någon sport.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
