Efter sex år, till en kostnad av 132 miljoner kronor, har den myndighet som har till uppgift att utvärdera biståndet ännu inte gjort det. Nu hotas Sadev av nedläggning. De anställda riktar hård kritik mot generaldirektören, men även mot UD som inte tagit tag i problemen.
En arbetsgrupp inom Utrikesdepartementet har föreslagit att myndigheten som utvärderar svenskt bistånd, Sadev, ska läggas ned. Myndigheten bedöms inte hålla tillräcklig ”effektivitet och kvalitet”. Beslutet grundar sig på en utvärdering av Statskontoret som riktar svidande kritik mot verksamhetens kvalitet och ledning.
Bland annat skriver Statskontoret att Sadev, efter sex års verksamhet och till en sammanlagd kostnad för skattebetalarna på 132 miljoner kronor, ”ännu inte utvärderat effekter av biståndet” – vilket är själva syftet med myndigheten. I sin slutsats förordar Statskontoret en ”omstart” av myndigheten.
UD vill avveckla
En arbetsgrupp inom UD vill dock gå ännu längre och har föreslagit regeringen att lägga ner myndigheten vid årsskiftet. Regeringen har ännu inte fattat något beslut.
– Verksamheten har inte stabiliserats sedan starten 2006 och det har varit problem med kompetensförsörjning, hög personalomsättning och framför allt problem vad gäller utvärderingarnas kvalitet och interna verksamhetsprocesser. Det är utifrån den helhetsbedömningen som arbetsgruppen föreslår att man avvecklar myndigheten, säger Hans Lundquist som är departementsråd på UD.
Varför har ni inte reagerat tidigare?
– Regeringen och regeringskansliet har löpande följt upp verksamheten. Vi har uppmärksammat vissa problem, åtgärder har också vidtagits för att förbättra styrningen och översynen av myndigheten. Statskontorets uppdrag har varit en del i detta, säger han.
Politiskt prioriterat
Sedan regeringen tillträdde 2006 har stor vikt lagts vid förbättra kvaliteten och uppföljningen av biståndet. Enligt rapporten från UD är utvärderingsfunktionen tänkt att spela ”en central roll” i det arbetet – vilket nu visar sig inte ha fungerat.
Dagens Arena har sökt biståndsminister Gunilla Carlsson som har avböjt att kommentera.
Generaldirektören får svidande kritik
I Statskontorets utvärdering riktas svidande kritik mot myndighetens styrning under generaldirektör Gunilla Thörnqvist. Det har inte funnits några strategier för hur mandat och resurser ska användas och de utvärderingar som producerats har haft ”generella kvalitetsbrister” vilket gjort dem i princip oanvändbara. Myndigheten har dessutom haft ”svårt att rekrytera och behålla” personal vilket förklaras med en ”oförutsägbar intern styrning”.
Carina Brandow, Saco:s fackliga representant på Sadev, känner igen mycket av det som Statskontoret beskriver. Enligt henne faller ansvaret tungt på generaldirektören Gunilla Thörnqvist.
– Kompetensen att driva verksamheten finns inte och inte heller att driva myndigheten på ett kvalitativt och effektivt sätt. Det finns ingen strategi för hur myndigheten ska styras, det finns en oförmåga att prioritera och sätta upp strategiska mål. Det handlar om kommunikationsproblem. Det handlar om detaljstyrning. Generaldirektören ger en väldig massa ansvar till en projektledare men aldrig några befogenheter. Det finns en oförmåga att prioritera mellan smått och stort och en oförmåga att kommunicera strategiska mål för verksamheten, säger hon.
Mardrömslik arbetsmiljö
I flera medarbetarundersökningar som gjorts bland personalen framkommer att en majoritet trivs dåligt och har mycket lågt förtroende för ledningen. Enligt Carina Brandow har runt 30 medarbetare avslutat sina tjänster under Gunilla Thörnqvists tid som generaldirektör. Och då handlar det om en liten myndighet med sammanlagt 15 heltidstjänster.
– En majoritet av de som som tidigare har arbetat här har bekräftat att de lämnat myndigheten för att de inte har kunnat samarbeta med generaldirektören. Många har inte kunnat stå för den produkt de levererat eftersom de inte kunnat känna igen sig i den slutgiltiga rapporten efter att generaldirektören klippt, klistrat, strukit och omformulerat, säger hon.
Carina Brandow beskriver en mardrömslik psykosocial arbetsmiljö.
– Det har varit stress och osäkerhet. Kommunikationen är otydlig vilket skapar osäkerhet i arbetet. Beslut kan tas en dag och ändras nästa. Deadlines kan skjutas fram och tillbaka. Arbetsmetoder kan ändras hur som helst. Folk kan plockas in och ut ur arbetsgrupper. Arbetssituationen har påverkat arbetet, men också fritiden, säger hon.
– Det här med att öppet gråta och bryta ihop på arbetsplatsen. Det är inget ovanligt här, säger hon.
Vägrar svara på kritiken
Gunilla Thörnqvist själv är fåordig när Dagens Arena ber henne kommentera kritiken.
– Jag hänvisar dig till vårt uttalande på hemsidan. Jag hänvisar bara till hemsidan, säger hon.
Uttalandet som Gunilla Thörnqvist refererar till är ett remissvar till UD:s förslag om nedläggning. I stort går det ut på att verksamheten inte fått tillräckliga resurser. Inget nämns om den kritik som riktas mot den interna styrningen.
Vill du inte kommentera det?
– Jag hänvisar, som jag sagt, till vad jag ger uttryck för i dokument som bland annat finns på vår hemsida, säger hon.
Mer precis än så blir inte Gunilla Thörnqvist.
UD kände till problemen
Enligt Carina Brandow har fackklubben vid ett flertal tillfällen påpekat problemen med Gunilla Thörnqvist för UD, utan att få gehör. Hans Lundquist bekräftar att de känt till kritiken från medarbetarna.
– Vi är medvetna om den kritik som har funnits mot myndighetens ledning och som lyfts av de fackliga företrädarna. Från UD:s sida har vi följt det väldigt nära och vidtagit ett antal åtgärder, säger han.
Vilka åtgärder då?
– Jag kan inte gå in på exakt vilka åtgärder det handlar om, säger han.
”Ett sätt att slippa ta tag i kritiken”
Vid sidan om hanteringen av ledningsfrågan är fackklubben mycket kritisk till UD:s nedläggningsförslag.
– Det kom väldigt hastigt och lustigt tycker vi. Statskontoret pratade om en omstart och bland personalen anser vi att en omstart vore bra. Men en nedläggning är vi väldigt kritiska till, säger Carina Brandow.
– Det här känns som ett sätt för UD att slippa ta tag i den kritik de fått från Statskontoret kring hur de styrt Sadev, säger hon.
Inte sett till chefen
Medarbetarna på Sadev kände inte till att UD tillsatt en arbetsgrupp förrän förslaget om nedläggning presenterades den 18 juni. Sedan dess har de inte heller sett till sin chef, generaldirektör Gunilla Thörnqvist, som uppgivit att hon jobbar hemifrån. Inte ens i går, torsdag, då det hölls en hearing med remissinstanserna i regeringskansliet om avvecklingen av Sadev, var Gunilla Thörnqvist närvarande.
Enligt Agne Sandberg, fackförbundet ST:s representant på Sadev, var samtliga remissinstanser, med undantag för Ekonomistyrningsverket, kritiska till UD:s förslag om nedläggning.
– Ingen annan var positiv till förslaget. Man ifrågasatte den här tågordningen, att man först ska lägga ner, och först sedan lösa statens behov av att utvärdera biståndet, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
