Folkpartiet strök högskolebehörigheten från yrkesprogrammen utan stöd i forskningen. Det kan Dagens Arena avslöja.
När Jan Björklund gjorde om yrkesprogrammen togs den automatiska högskolebehörigheten bort och timmarna i ämnena svenska, engelska och matematik minskade. Syftet var att fler skulle klara gymnasiet.
Nu, när den första kullen yrkeselever passerat den nya gymnasieskolan, står det klart att avhoppen inte minskat. Fortfarande är det runt en tredjedel av eleverna som inte slutför utbildningen – lika stor andel som innan.
Samtidigt har andelen yrkeselever som får högskolebehörighet rasat dramatiskt. Från till exempel 71 procent till 12 procent på fordonsprogrammet och från 81,5 procent till 26 procent på byggprogrammet. Dessutom har yrkesprogrammen blivit mindre attraktiva och färre niondeklassare söker till utbildningarna.
Dagens Arena ställde frågan till Christer Nylander (FP), vice ordförande i utbildningsutskottet och Folkpartiets skolpolitiska talesperson:
Vilket forskningsstöd hade ni som grund för antagandet att fler yrkeselever skulle klara gymnasiet om högskolebehörigheten togs bort?
Christer Nylander hänvisar oss vidare och menar att forskningsresultat ska finnas i den utredning som låg till grund för den nya gymnasieskolan, SOU 2008:27 ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola”.
Utredningen leddes av Anita Ferm, tidigare utbildningsdirektör i Stockholm.
– Alltså forskningsstöd? Vi tittade på avhoppen och vi pratade med en förfärlig massa elever. De förstod för det första inte vad de skulle ha kurserna till. För det andra så hade många svårt att klara både matte och engelska och för den delen också svenska, säger hon när Dagens Arena ringer.
Men fanns det någon annan evidensbaserad kunskap som ni stödde er på?
– Vi som har jobbat med den här utredningen har alla jobbat på skola. Vi har ju sett det här. Och vi var ute och pratade med gud vet hur många hundra personer under utredningens gång. Det var väldigt vanligt att man sa att det här var ett problem, säger hon.
Så ni hade inget stöd i forskningen utan det var mer en allmän bild ni fick av problemet?
– Ja, det kan man säga. För det var som sagt många som pekade på det. Och någon forskning hittar du inte. Någon som direkt säger att så här och så här ser det ut. Det gör du inte. Vi har verkligen jagat forskning, det kan jag lugnt påstå, säger hon.
Folkpartiets skolpolitiska talesperson Christer Nylander är inte nöjd över att avhoppen från yrkesprogrammen ligger kvar på samma nivåer som innan reformen.
– Vi är inte nöjda att många hoppar av gymnasiet, det är viktigt att klara gymnasiet, säger han.
Han tycker dock att det är för tidigt för att utvärdera reformen.
– Jag tror det kanske är lite tidigt att göra utvärderingar nu. Men erfarenheten som vi fick till del var att de teoretiska ämnena var väldigt jobbiga för många elever. Det var en av anledningarna till att vi gjorde den förändringen, säger han.
Enligt Anita Ferm som ledde utredningen, som du hänvisade oss till, finns det ingen evidensbaserad forskning som tyder på att fler yrkeselever skulle klara gymnasiet om högskolebehörigheten försvann. Förslaget grundar i stället i en ”allmän bild” hon hade av problemet. Hur ser du på det?
– Ja, en allmän bild som utgår från beprövad erfarenhet. Man får ju utgå från forskning och beprövad erfarenhet när man fattar den här typen av beslut, säger Christer Nylander.
Men det fanns ju ingen forskning?
– Nej, men beprövad erfarenhet. Vi fattade beslutet på det sätt som man brukar göra i svensk parlamentarisk demokrati. Vi tillsatte en utredning och sen skickade vi ut den på remiss. Sen fattar man det politiska beslutet. Det har gått till precis som det ska göra, säger han.
Men är det inte viktigt att grunda skolpolitiken i forskning?
– Jo, men det finns ju inte alltid forskning på allting. Jag tror inte att man som skolpolitiker någonsin kan få ett underlag som är forskningsbaserat och exakt säger vilka kurser som ska finnas på vilket program på gymnasiet. Den typen av forskning får vi nog aldrig fram, säger han.
Avhoppen från yrkesprogrammen är lika många, högskolebehörigheten har rasat dramatiskt och färre söker till utbildningarna. Finns det någonting som blivit bättre av att ni slopade högskolebehörigheten för yrkeseleverna?
– Eh, det kan jag inte svara på nu, det har jag faktiskt ingen fakta kring. Men en sak som blivit bättre är att utbildningen fått en tydligare anknytning till arbetslivet, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
