Nyhet Korttidskontrakt, tredjehandskontrakt, vandrarhem och campingplatser. Många barnfamiljer lever otryggt och vräkningarna ökar. Barnombudsmannen vill veta utsträckning och orsaker för att ta itu med problemet och säkerställa alla barns rätt till hälsa och trygghet.
Från att under några år ha minskat i antal har vräkningar av barnfamiljer ökat sedan 2017. Även under pandemin har antalet drabbade barn tilltagit, visar färsk statistik från Kronofogden.
– Så länge något barn blir vräkt är det ett barn för mycket, säger barnombudsmannen Elisabeth Dahlin.
Barnombudsmannen efterlyser nu en kartläggning av hur det ser ut med barnhemlöshet i Sverige. Det finns, framhåller myndigheten, flera olika grupper av utsatta familjer. Och situationen ser väldigt annorlunda ut i olika kommuner.
– I 212 kommuner av 290 har man inte vräkt barn. Så att det ser väldigt olika mellan kommuner. Det här gör att det finns bra exempel. Det handlar både om förebyggande, uppsökande och uppföljning. Det här är ofta väldigt sköra familjer, säger Elisabeth Dahlin.
Frågan är också bredare än vräkningar, understryker Barnombudsmannen. En större grupp familjer bor på otrygga och kortsiktiga boenden. Under strukturell hemlöshet. Detta är, menar myndigheten, också viktigt att åtgärda. Det kan handla om familjer som bor på vandrarhem, campingplatser eller härbärgen. Där miljön är påfrestande och skadlig för barnet.
Socialstyrelsen gjorde en undersökning 2017 som visade att 33 250 personer levde i någon form av hemlöshet. ”Akut hemlöshet, personer som saknar boende efter institutionsvistelse, personer som bor inom den sekundära bostadsmarknaden och personer som bor kortsiktigt hos familj, släkt eller andra privatpersoner”.
Över en tredjedel av personerna var föräldrar till barn under 18 år. Socialstyrelsen uppskattade att mellan 10 500 till 15 000 barn levde i någon form av hemlöshet 2017.
– Jag tror framför allt att vräkningar i sig får enorma effekter för det enskilda barnet, ens att riskera att vräkas. Men det finns en större grupp som behöver ett tryggt boende, som inte har blivit vräkta men bor på ställen där barn inte alls ska bo, säger Elisabeth Dahlin.
Sedan januari 2020 är Barnkonventionen lag i Sverige. Barnombudsmannen menar att det kan komma att behövas eventuella lagändringar eller ändringar i olika författningar för att säkerställa att barnkonventionen följs. Men innan dess behöver man veta orsakerna bakom vräkningarna och hur många barn som lever under ohållbara boendesituationer.
– När man vet det då kan man vidta åtgärder. Det kan krävas någon förstärkning i socialtjänstlagen. Det kan vara olika insatser just för att trygga boenden för alla barn i Sverige. Men utan att veta varför är det svårt att komma med åtgärder. Uppenbarligen har det skett mycket i en överväldigande majoritet av kommunerna. Då kan man undra varför blev det inte så i de andra?
Barnombudsmannen lyfter fram flera olika orsaker som kan ligga till grund för vräkningar. Bland annat osäkra anställningar och en desperat bostadsmarknad. Många bor i andra- tredje och fjärdehand och om den med kontraktet vräks finns det risk att socialtjänsten inte har kännedom om att det finns barn där, framhåller Barnombudsmannen.
Det går inte att säga om regeringen kunde ha gjort mer för att stoppa barnvräkningar under pandemin. När många, framför allt ensamstående föräldrar, förlorade mycket av sin inkomst och buffert. Man kan ännu inte fastställa orsakerna bakom ökningen av vräkningar under det senare året, understryker Barnombudsmannen.
– Det är det här man behöver få fram. Var det personer som jobbade inom servicenäringen, restaurangbranschen till exempel, som blev permitterade eller miste sina jobb? Det kan vara en teori. Men vi vet inte. Var det träffsäkert framför allt till de ensamstående föräldrarna? Det kan finnas olika skäl att man hamnat på obestånd. Det kan handla om människor som haft sms-jobb, tre olika jobb samtidigt, som inte har en fast anställning, säger Elisabeth Dahlin och tillägger:
– Förmodligen beror det här på pandemin, helt klart. Jag tänker att man behöver utvärdera och förstå varför det ser ut som det gör.
2019 gjorde Barnombudsmannen tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF, en analys om barn och unga som drabbas av vräkningar. Där kommer de fram till att i en tredjedel av fallen var hyresskulden lägre än 10 000 kronor.
– Det är summor där man skulle kunnat hitta andra lösningar än vräkningar. Om du tänker på vad en trea kostar oavsett var du bor i Sverige Det vi också ser är att majoritet är mellan 6-12 år som drabbas.
Just nu tittar man mycket på hur Barnkonventionen kan implementeras i kommunernas rutiner och beslut. Att någonting är lag innebär inte att det per automatik efterföljs i bedömningarna, framhåller Barnombudsmannen. Men nu undersöker man hur kommunerna jobbar och kommer att kräva från de att barnens bästa alltid sätts i centrum. Det innebär att barnen ska ha rätt till ett tryggt och långsiktigt boende.
– Det är som med så mycket annat. Vi hade inte kommit så långt vi har gjort i miljöområdet om det inte hade efterfrågats att sådana bedömningar ska finnas med. Det är där vi står med barnkonventionen. Den är tydlig med barns rätt till bästa möjliga hälsa och trygghet och skydd. Att bo på en campingplats är inte ett gott boende. Vi måste hitta lösningar så att barnfamiljer inte ställs på bar backe.
Barnombudsmannen ser ändå positivt på att majoriteten av kommunerna inte har vräkt barnfamiljer. Förhoppningen är att man efter en utvärdering nu kan se hur de har jobbat och uppmana andra att ta efter.
– Ingen familj blir vräkt från en dag till en annan. Ofta är det familjer som haft kontakt med socialtjänsten innan, inte alla, men att man faktiskt följer upp och ser. Om en tredjedel av fallen är en hyresskuld på mindre än 10 000 kronor, finns det då andra sätt än att vräka. Går det att vara innovativa. Kan vi jobba med bostadsbolagen på ett annat sätt, säger Elisabeth Dahlin.
Regeringen gav i november 2020 Socialstyrelsen i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att motverka och förebygga hemlöshet.
”Myndigheten ska bland annat analysera och lämna förslag på åtgärder för att stimulera utvecklingen av det lokala vräkningsförebyggande arbetet. Uppdraget ska rapporteras till Socialdepartementet senast den 24 september 2021”, skriver Socialdepartementet i ett mail till Dagens Arena.
Läs mer:
Regeringen: Inget förbud mot vräkningar
Fler barnfamiljer vräks i pandemin
Märta Stenevi om barnvräkningar
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
