Barnombudsmannen oroas över nyanländas barn psykiska ohälsa. Nyanlända barn får inte den vård de behöver, slår myndigheten fast i en ny rapport.
Långt ifrån alla nyanlända barn får tillgång till den hälso- och sjukvård de har rätt till. Det slår Barnombudsmannen fast i en ny rapport som bygger på intervjuer med 600 barn och en enkät skickad till 1 000 skolsköterskor.
Exempelvis uppger fyra av tio skolsköterskor att ett fåtal eller inga av de nyanlända barnen har genomgått en hälsoundersökning innan de träffar skolhälsan. Och nästan en tredjedel av skolsköterskorna anser att nyanlända barn har sämre tillgång till vård än andra barn.
Både barn och elevhälsan beskriver att svåra minnen från flykten och hemlandet lett till psykisk ohälsa. Det kan handla om posttraumatisk stressyndrom, depressioner och självskadebeteende.
I rapporten nämner skolsköterskor väntan på asylbesked som något som orsakar ohälsan. »Osäkerheten skapar en rätt så svår psykisk stress och denna resulterar ofta i dålig aptit, koncentrations- och sömnsvårigheter som sedan får sociala konsekvenser i vardagen bland annat i skolan.«
Och situationen är mycket oroande, menar Barnombudsmannen. »Den bild vi fått av hur hälsoundersökningar för nyanlända barn fungerar är starkt oroande«, skriver man i rapporten.
Myndigheten föreslår därför att regeringen genomför en rad åtgärder. Bland annat vill man tillfälligt ge elevhälsan ett tydligt utökat mandat för nyanlända barn.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
