NYHET Nu utreds Bromölla kommuns böneförbud på arbetstid av fler instanser. Här är de åtta frågor Diskrimineringsombudsmannen vill ha svar på.
Böneförbudet på arbetstid som införts för anställda i SD-styrda Bromölla kommun utreds av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Förbudet gäller alla religioner och samtliga anställda, men Claes Lundstedt som är pressansvarig på DO menar att det ändå kan vara diskriminerande.
– Även om ett beslut framstår som neutralt kan det fortfarande drabba en viss grupp mer än andra och därför vara indirekt diskriminerande, menar han.
– Den som fattar den här typen av beslut har dessutom att väga in att EU-konventionen om mänskliga rättigheter och EU-stadgan ställer krav på religionsfrihet.
Sverigedemokraterna i Bromölla som styr Bromölla kommun, liksom samarbetspartierna Kristdemokraterna, Moderaterna och lokala Alternativet, röstade ja till beslutet om förbud i maj i år. Sedan dess har beslutet anmälts till Justitieombudsmannen och har nu även blivit ett fall för DO.
I en intervju med Dagens Arena kommenterar Martin Wästfelt, chefsjurist på fackförbundet Unionen, fallet och pekar också på att han tror att antalet konflikter om religion i arbetslivet kommer att öka. Claes Lundstedt ser ingen liknande utveckling hos DO som tillsynsmyndighet för diskrimineringsfall.
– Nej, vi ser ingen ökning av religiös grund i de anmälningar vi fått in, säger han.
Här är de frågor DO vill få svar på:
1: Vad innebär det aktuella förbudet och vad avses med begreppen ”bönestund” respektive ”under arbetstid”; är det fråga om ett totalförbud mot bön under arbetstid eller finns det några undantag som medför att en arbetstagare i vissa situationer kan ha rätt att be under arbetstid? Ange i förekommande fall vilka undantag som finns från förbudet och hur de är tänkta att tillämpas.
2: Hur förhåller sig det aktuella förbudet till raster och andra tillfälliga pauser i arbetet (t.ex. toalettpauser, rökpauser eller privata samtal)?
3: Är förbudet oberoende av vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren har att utföra respektive var, hur och under hur lång tid som bönestunden varar?
4: Vem ansvarar för att kontrollera förbudets efterlevnad och vad händer om en arbetstagare överträder förbudet?
5: Har kommunen något motsvarande förbud för andra under arbetstiden förekommande behov av nödvändiga avbrott (t.ex. toalettpauser, rökpauser eller privata samtal)? Ange i förekommande fall vilka förbuden är, vem som ansvarar för att kontrollera förbudens efterlevnad och vad som händer vid en eventuell överträdelse av dessa.
6: Vad har kommunen för uppfattning om förbudets missgynnande effekter för arbetstagare som har behov av att kunna be under arbetstid; ser kommunen någon risk för att förbudet kan innebära ett särskilt missgynnade för vissa arbetstagare i den mening som avses i 1 kap. 4 § 2 DL?
7: Vilket eller vilka syften ligger bakom införandet av det aktuella böneförbudet? På vilket sätt anser kommunen att dessa syften är godtagbara i den mening som avses i 1 kap. 4 § 2 DL, tolkad i ljuset av artikel 9 och 14 i Europakonventionen samt artikel 10, 21 och 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande friheterna?
8: På vilket sätt menar kommunen att de medel som används för att uppnå ovannämnda syften med förbudet är lämpliga och nödvändiga i den mening som avses i 1 kap. 4 § 2 DL, tolkad i ljuset av artikel 9 och 14 i Europakonventionen samt artikel 10, 21 och 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande friheterna?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
