Borgerlig budget: 28 miljarder kronor i sänkt skatt

Budget 2019 Övergångsbudgeten spås få stryka på foten i dagens omröstning. Övergångsregeringen kommer då att behöva styra med en mörkblå budget som innebär skattesänkningar och ökade rut-avdrag. 

På onsdag röstar riksdagen om vilken budget som ska gälla. Det mesta tyder på att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag kommer att vinna omröstningen.

Sverigedemokraterna har sagt att de ska rösta för M-KD-budgeten och efter beskedet i måndags att Centerpartiet och Liberalerna drar sig ur budget- och regeringsförhandlingar med Socialdemokraterna meddelade C och L att de kommer lägga ner sina röster.

Totalt föreslår M-KD minskade skatteintäckter på omkring 28 miljarder kronor.

Den borgerliga budgetens största satsning är skattesänkningar för löntagare och pensionärer. Dessutom höjs den andra brytpunkten, skiktgränsen, för att betala statlig skatt från en månadslön på 40 600 kronor till 42 000 kronor och rut-avdraget tredubblas.

Den största skattesänkningen ges till dem med en inkomst på 30 000 kronor i månaden eller mer; 210 kronor i månaden vid inkomster över 30 000. De som tjänar mindre blir inte lika stora vinnare.

Medianlönen för stora grupper inom arbetarkollektivet ligger flera tusenlappar under 30 000 kronor i månaden. Arbetarlönen i Sverige är i snitt 25 800 kronor.

Förskolepedagoger tjänar i snitt 29 900, sjuk- och undersköterskor mellan 25 300 och 29 900 och brandmän cirka 24 500 i månaden (exklusive ett fast OB-tillägg på 3 465 kronor).

M-KD-budgeten ska inte blandas ihop med de enskilda partiernas budgetförslag, men för att få en uppfattning om hur politiken påverkar samhället har LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström kikat på riksdagens utredningstjänsts granskning av Moderaternas budgetförslag.

»I en fördelningskalkyl gjord av riksdagens utredningstjänst framkommer att Moderaternas inkomstskattesänkningar ger mindre till dem med lägre inkomster och betydligt mer till höginkomsttagarna, skillnaden är så stor som 4 500 kronor i snitt mellan den tiondel av befolkningen som tjänar allra minst och den tiondel som tjänar allra mest (decil 10)«, skriver Åsa-Pia Järliden Bergström i ett blogginlägg.

– När riksdagens utredningstjänst, Rut, tittade på effekterna av Moderaternas förslag sammantaget; det är förstärkt jobbskatteavdrag, höjt grundavdrag för de som fyllt 65, slopad skattereduktion för fackföreningsavgiften och höjd nedre skiktgräns, så ser man tydligt att det har en väldigt negativ fördelningspolitisk effekt. Dels för att när man sänker skatten i procent så blir det i kronor mycket mindre för låginkomsttagare, men här har vi dessutom skattesänkningar som enbart riktar sig till de som tjänar mer, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

De som tjänar över 40 600 kronor blir dubbla vinnare i M-KD-budgeten. Dels genom sänkt jobbskatt, men också för att brytpunkten för statlig skatt höjs. De som tjänar 42 000 kronor får i M-KD:s budget en skattesänkning på cirka 480 kronor i månaden, om jobbskatteavdraget och brytpunkten slås ihop.

Skattesänkningarna tillsammans med den höjda brytpunkten beräknas kosta 10 + 4 miljarder kronor årligen, och ska gälla direkt från årsskiftet.

Det råder stor partipolitiska enighet om att pensionärerna ska få sänkt skatt. I M och KD:s budgetreservation får pensionärerna skattesänkningar med 5,2 miljarder kronor årligen.

De vill även se en tredubbling av rut-avdraget, vilket beräknas kosta 1,25 miljarder över tre år. Taket för hur mycket en person får göra avdrag på ska höjas från dagens 25 000 kronor till 75 000 kronor om året.

– Fördelningsanalyser visar att det framförallt är höginkomsttagare som har råd med den här typen av tjänster. Om människor vill köpa tjänster i hemmet så som städhjälp eller liknande så är de välkomna att göra det, men vi förstår inte varför staten ska subventionera och uppmuntra den konsumtionen, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

Vinnarna är, utöver höginkomsttagare och pensionärer, försvaret, sjukvården och polisen.

• 18 miljarder kronor satsas på försvaret de nästa tre åren, varav tre miljarder kronor tillförs under nästa år.
• Ökad kömiljard: två miljarder kronor under 2019, för att sedan växa till tre miljarder kronor per år fram till 2022.
• Öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024, genom höjda polislöner och gratis polisutbildning.

Även de utlovade 5 miljarderna till kommuner och landsting ligger med i M-KD-förslaget.

– Man ska komma i håg att de 5 miljarderna är pengar som så gott som alla partier är överens om. Det är ingen egentlig satsning utan är ersättning för att täcka ökade kostnader på grund av befolkningsökning och det demografiska skiftet med allt fler äldre och yngre, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

Utgifterna ska finansieras genom att arbetsmarknadspolitiken effektiviseras genom exempelvis minskade myndighetsanslag, avskaffade utbildningskontrakt och att extratjänsterna reduceras. Byggsubventionerna och avdragsrätten för fackföreningsavgiften avskaffas. Miljö- och klimatpolitiken ska »effektiviseras«.

Som låginkomsttagare och medlem i facket blir effekten av budgeten bli marginell. Det borttagna avdraget för fackföreningsavgiften äter upp hälften av den skattesänkning som låginkomsttagare får.

Efter avskaffandet av reduktionen och det nya jobbskatteavdraget får en undersköterska med en lön på 28 000 kronor i månaden och ansluten till förbundet Kommunal 78 kronor extra i plånboken varje månad.

En icke fackansluten undersköterska får omkring 190 kronor kvar varje månad på grund av jobbskatteavdraget.

Totalt drar M-KD-budgeten ner anslagen till arbetsmarknadsområdet med 2,9 miljarder kronor nästa år. Besparingar som oroar så väl LO som Arbetsförmedlingen.

I budgetreservationen preciseras inte exakt hur besparingarna ska göras, men i ett läckt internt dokument från Arbetsförmedlingen där den Moderata politikens konsekvenser analyseras går att läsa: »Förutsättningarna för att hålla tillbaka långtidsarbetslösheten försämras« och myndigheten varnar för att man i en avmattad konjunktur »riskerar att ytterligare förstärka obalansen på arbetsmarknaden och på sikt öka risken för fler långtidsarbetslösa«.

Men det är inte bara Arbetsförmedlingen som går en betydligt kärvare framtid till mötes. Även klimat- och miljöpolitiken ges mindre anslag. M och KD föreslår neddragningar med 2,1 miljarder jämfört med övergångsregeringens förslag, enligt Naturskyddsföreningen.

Organisationen pekar bland annat ut slopandet av flygskatten, de utökade dieselsubventioner till jordbruket och minskad ökning av bensinskatten som förslag som försvårar omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Som Magdalena Andersson (S) påpekade är övergångsbudgeten inget partis idealbudget. Den är utformad för att vara så partipolitiskt obunden som möjligt och i hopp om att Centern och Liberalerna skulle rösta för den valde Socialdemokraterna att inte lägga en egen, partipolitisk, budget.

Övergångsbudgeten får inte innehålla några nya politiskt kontroversiella förslag. Utgångspunkten är att 2018 års budgetbeslut ligger till grund och 2018 års nivåer kommer att ligga kvar.

Det innebär att att många av Socialdemokraternas vallöften och planerade reformer inte blir av. Höjd vab-ersättning, S:s stora vallöfte om en »familjevecka« och ökade satsningar på miljön är även det sådant som inte ingår.

Budgetpropositionen innehåller istället förslag om höjda anslag för underhåll av väg och järnväg, höjda anslag för helårseffekten av den beslutade barnbidragshöjningen som trädde i kraft i mars 2018 och höjda anslag för Kustbevakningen.

Även pensionärerna får i övergångsbudgeten sänkt skatt, på grund av att det råder stor politisk enighet i frågan och för att just skattepolitik börjar gälla vid nytt år och måste därför ändras innan sista december om det ska råda ny skattepolitik under 2019.

Omröstningen sker under onsdagen.