Bosättningslagen får godkänt

Nyhet Fler nyanlända får jobb, bosättning och högre löner. Färsk rapport från Riksrevisionen visar att fördelningen mellan kommuner har blivit bättre. Men arbetet kan förbättras.

Sedan 2016 är kommuner skyldiga att ta emot och ordna bostad till nyanlända. Detta enligt bosättningslagen. Det har skapat goda effekter menar Riksrevisionen.

– Våra övergripande slutsatser av Migrationsverkets arbete är att det i huvudsak fungerar väl och det främjar ett jämnare fördelat mottagande mellan kommuner. Det är kul att få kunna lyfta fram det som fungerar, säger Frida Karlsson på Riksrevisionen.

Väntetider för nyanlända som vistas på anläggningsboenden har kortats med 32 dagar i genomsnitt. Enligt Riksrevisionen beräkningar har staten sparat ungefär 300 miljoner kronor mellan 2017 och 2018.

Tidigare kunde kommuner tacka nej till Migrationsverkets anvisningar.

– Resultatet av det, var att nyanlända med uppehållstillstånd blev kvar i anläggningsboenden istället för att tas emot i kommuner, säger Frida Karlsson.

Förslagen från Migrationsverket baseras på statistiska beräkningar över hur det ser ut i kommunerna. Så som förutsättningar på arbetsmarknaden, befolkningsstorlek och antalet asylsökanden. Med bosättningslagen fördelas nyanlända på ett sätt som möter kommuners behov bättre menar Frida Karlsson. Det ger goda förutsättningar att kunna starta sitt liv i Sverige.

– Kortare väntetider innebär att nyanlända snabbare hamnar i en kommun och kan påbörja sin etablering, säger Frida Karlsson.

Kommuner med högt mottagande hade i många fåll högre arbetslöshet. Med en jämnare fördelning har chanser till etablering på arbetsmarknaden blivit bättre menar Riksrevisionen. Det innebär högre löner också.

”Enligt Riksrevisionens beräkningar har införandet av bosättningslagen inneburit att inkomsterna för de som anvisats ökat med i genomsnitt cirka 3 000 kronor per år, vilket motsvarar 1,8 procent.” skriver Riksrevisionen i rapporten.

– Det här är en grupp som vi vet att det tar längre tid för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Att se den förbättringen redan efter tre år, tycker vi är positivt, säger Frida Karlsson.

Men Riksrevisionen ser ändå vissa områden som kan förbättras:

– Fördelningsmodellen och förslaget tas fram i samråd med Länsstyrelsen, SKR och Arbetsförmedlingen. Det samarbetet tycker vi fungerar väl. Däremot finns det möjlighet för Migrationsverket att göra en matchning som skulle kunna gynna nyanländas etablering.

Frida Karlsson menar att det finns potential att väga in den nyanländas tidigare erfarenheter i beslut, mer än vad man gör idag:

– Migrationsverket samlar inte in systematiskt uppgifter som exempelvis yrke- och utbildningsbakgrund. De här uppgifterna skulle kunna användas vid bedömning och beslut av vilken kommun som ska anvisas att ta emot den nyanlända. Vi bedömer att om uppgifterna samlas in, skulle det kunna underlätta att nyanlända tas emot i kommuner där deras arbetslivskompetenser är efterfrågade. Det kan också handla om att det finns en relevant utbildningsplats på särskild ort i landet.

Riksrevisionen menar att det finns fler förbättringsområden. De lyfter att det finns situationer där Migrationsverket inte kan anvisa nyanlända till kommuner som de har anknytning till – trots att det bedöms vara det bästa ur barnets perspektiv. Vilket strider mot barnkonventionen som antogs i Sverige år 2020. Den säger att barnets bästa ska beaktas i all myndighetsutövning.

– Det är olika situationer där det här kan uppstå. Exempelvis kan det handla om att Migrationsverket inte kan anvisa ensamkommande barn, som är kvotflyktingar, till kommuner där de har en anknytningsperson. Det kan också handla om föräldrar som vill återförenas med sitt barn som tidigare anlänt till Sverige som kvotflykting eller asylsökande, säger Frida Karlsson och fortsätter:

– Vi bedömer att orsaken till det här är att kommunerna redan uppfyllt sina kommuntal och att det inte har varit möjligt att komma överens om att överlåta anvisningar mellan kommuner inom ett län. I de fallen kan inte Migrationsverket anvisa utifrån barnets bästa.