Höstbudget I dagens budget presenterades förslagen för nästa års bostadspolitik: ett höjt tak för uppskov vid bostadsförsäljning och mer pengar till investeringsstöd för hyres- och studentbostäder. Men man gör inte tillräckligt, menar flera experter.
– Investeringsstödet ska ge fler bostäder med relativt lägre hyra som förmedlas med rimliga krav på hyresgästernas ekonomi. Med hjälp av investeringsstödet tillkommer bostäder i hela landet som annars inte hade byggts, sa bostadsminister Per Bolund (MP) i ett pressmeddelande när förslagen presenterades.
Stödet infördes 2016 och utökas nu till årliga 3 miljarder kronor. Gällande uppskov vid bostadsförsäljning var taket tidigare på 1,45 miljoner, men det har varit tillfälligt borttaget sedan 2016. I juni 2020, när taket är tänkt att komma tillbaka, höjs det till 3 miljoner kronor.
Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg välkomnar i ett uttalande att regeringen höjer taket för bostadstillägget och att investeringsstödet återgår till sin tidigare nivå på 3 miljarder.
– Samtidigt har vi ett bostadsbehov som enligt Boverket uppgår till ca 67 000 nya bostäder per år, vilket kostar ca 250 miljarder att finansiera. Inte ens under toppåren nådde vi Boverkets mål och nu sjunker byggtakten drastiskt, vad är regeringens plan för att möta konjunkturnedgången?
Sveriges Byggindustrier riktar även de kritik mot budgetförslagen. Den näringslivspolitiska chefen Tanja Rasmussen säger i en kommentar på organisationens hemsida att de saknar de breda bostadspolitiska reformerna med ett helhetsgrepp på fastighetsavgift och ränteavdrag.
– Generellt sett är Sveriges Byggindustrier ingen vän av det återinförda investeringsstödet eftersom det skapar ryckighet på marknaden. Däremot ser vi positivt på att det återinförda stödet villkoras med en viss andel sociala kontrakt. Det kommer hjälpa dem som står längst från bostadsmarknaden.
Organisationer som vanligtvis inte sysslar med bostadsfrågor har också reagerat på bostadspolitiken, däribland Tjänstemännens centralorganisation, TCO.
– Idag är bostadsproblemen så stora att det påverkar arbetsmarknaden, och det är därför TCO ens tar upp frågan. Företag har svårt att rekrytera och unga undviker att utbilda sig, eftersom det inte går att bo där det skulle behövas, säger Karin Pilsäter, som är utredare på TCO med ansvar för skatter och ekonomisk politik.
Även hon menar att det saknas övergripande reformer, och poängterar att man också måste få igång rörligheten på bostadsmarknaden.
– Visst behövs det byggas fler bostäder, men man kan inte bara bygga bort det här problemet. Bostäderna som finns utnyttjas på fel sätt eftersom det är för dyrt att flytta och därför är det höjda uppskovstaket är bra, men helt otillräckligt. För att det verkligen ska ha effekt måste även uppskovsräntan sänkas eller tas bort. Just nu är den högre än bolåneräntan, vilket drabbar de som har svårt att få ett banklån, till exempel unga och äldre.
Att sänka uppskovsräntan, eller «ta bort flyttskatten» står i Januariavtalet, tillsammans med att reformera hyresmodellen.
– Fri hyressättning är ett sätt att uppmuntra till att börja bygga över huvud taget, eftersom det är så dyrt. Men det är klart att fri hyressättning kommer att resultera i högre hyror, och då måste det ju finnas någon som efterfrågar dyra, nybyggda lägenheter, säger Karin Pilsäter.
Hon menar också att ändrade regler och investeringsstöd som dras in för att sedan återkomma förstör för byggbranschen.
– Nybyggen blir dyrare av att processen tar så lång tid. Det är en trög bransch och osäkerheten orsakar förseningar, fördröjningar och inställda projekt. Att ständigt ändra sig politiskt är inte det bästa sättet att använda pengarna, ute det som behövs är långsiktiga, stabila spelregler.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
