Bostad Bostadssituationen begränsar möjligheterna för varannan ung i Sverige, visar ny rapport från Hyresgästföreningen. Samtidigt som många vill lösa problemet vill nästan ingen att det byggs där de bor.
Många ser allvarligt på bostadsbristen och de problem som uppstår med den. Enligt en ny rapport från Hyresgästföreningen anser åtta av tio i befolkningen, mellan åldrarna 18–79 år, att bostadsbristen är ett samhällsproblem. Främst de som bor i storstäder och intilliggande kommuner.
Undersökningen visar att var fjärde invånare tvekar inför större livsval på grund av bostadsbristen. Nästan 40 procent av hyresgästerna har tvekat inför att bilda familj, separera, ta ett jobb, flytta eller påbörja en utbildning. Det är främst ungas, varannan invånare mellan 18–29 år, möjligheter som begränsas av bostadsbristen. Men även var fjärde invånare i åldrarna 30–49 år drabbas.
– Det här är inte bra för hyresgästerna, men det är också någonting som påverkar hela samhället. Bakom de här siffrorna finns människor som kanske sökt ett arbete, en studieplats eller tvingats leva kvar i relationer. Det här påverkar människors framtidstro, säger Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder.
Vad kan man säga om att det framför allt är hyresgäster som drabbas?
– Det handlar en hel det om den orättvisa beskattningen som finns inom vårt boende. Och naturligtvis i grunden också en ekonomisk ojämlikhet. Eftersom samhället har valt att subventionera det ägda boendet så mycket, men inte subventionera det hyrda boendet så finns det en obalans där.
Undersökningen visar också att en överväldigande majoritet, 86 procent av befolkningen, anser att det är politikernas ansvar att lösa bostadsbristen. Samtidigt tycker endast elva procent att politikerna tar frågan på tillräckligt stort allvar.
– Det här visar på det vi har tryckt på under lång tid. Att man måste fortsätta hålla i ett högt bostadsbyggande. Det är det enda sättet att lösa det här. På något sätt är det konstigt att generation efter generation möter situationen att de unga inte kan flytta hemifrån. Att de hamnar i den här situationen att de inte har en bostad att efterfråga, säger Marie Linder.
Sju av tio i befolkningen, i samtliga boendeformer, anser att det är just hyresrätter som det behövs byggas mer av.
Läs mer: Mycket lågt förtroende för partierna i bostadsfrågan
Men trots att många ser de negativa konsekvenserna av bostadsbristen vill endast 15 procent att det ska byggas mer i deras närområde. De flesta, omkring hälften, tycker att det ska byggas i nya stadsdelar där det inte finns boenden i dag. Risk för konflikt med väljarna i kommunen gör att politikerna ibland väljer att inte bygga, framhåller Hyresgästföreningen i rapporten.
Marie Linder menar att det stora motståndet mot bostadsbyggande i närområdet speglar att Sverige nästan inte byggt någonting under 25 års tid. Och att det på senare tid satts igång att byggas. För att få med invånarna i processen menar Marie Linder att det skulle vara bra med ett kontinuerligt folkbildningsarbete kring bostadsbyggandet.
– Jag tycker att det är bra att människor kan vara med och ha åsikter om var det ska byggas. Det demokratiska inflytandet är viktigt. Men det är också viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att vi tänker på de som inte har någonstans att bo. Och att det planeras för de bostäderna. Här måste staten gå in och peka mycket tydligare gentemot kommunerna. Om alla kommuner tar sitt ansvar för bostadsbyggandet skulle bostadssituationen se annorlunda ut, säger Marie Linder.
Ni tar inte upp det i rapporten, men ser ni att det finns ett större motstånd mot vissa typer av bostäder? Är till exempel boende i ett småhusområde generellt mer negativa till nya hyresbostäder än till nya småhus?
– Min bild är faktiskt att man många gånger är kritisk till bostadsbyggande oavsett vilket upplåtelseform det är. Det handlar mer om att man inte vill att det ska byggas. Min bild är att det finns fajter kring planer i alla upplåtelseformer.
Ni lyfter också att Boverket gått ut med att de behövs byggas omkring 65 000 bostäder varje år. Men löser verkligen fler bostäder bostadsbristen? En stor del av den handlar väl om att färre har råd att efterfråga nyproducerat, och att billigare hyresrätter försvinner vid renoveringar och ombildningar till bostadsrätter?
– Jo, det är klart att borttagandet av investeringsstöd som ändå gett 50 000 hyresrätter till lägre hyra är en sådan sak som också påverkar den delen. Tittar man på Stockholm till exempel är det klart att om man inte hade ombildat hade det funnits fler hyresrätter i dag. Oavsett om man har stöd blir nyproduktionen mer dyr än det befintliga.
Hyresgästföreningen vill att staten ska ta ett större ekonomiskt ansvar för bostadsbyggandet. Och ett större ansvar för att se till att kommunerna bygger bostäder. De vill också att staten ser över vad de menar är en orättvis beskattning av upplåtelseformerna, framhåller Marie Linder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
