Bostad Byggtakten på bostäder väntas minska kraftigt närmsta åren. Nu kräver olika aktörer på bostadsmarknaden att staten ska vidta åtgärder. Vilka åtgärder är man dock inte överens om.
Enligt Boverkets reviderade prognos kommer byggandet av bostäder minska kraftigt de närmsta åren. I år väntas påbörjade bostäder att minska med 14 procent jämfört med toppåret 2021, och nästa år med 25-30 procent.
SCB:s statistik visar att byggkostnadsindex, prisutvecklingen för flerbostadshus, stigit med 1,2 procent den senaste månaden, jämfört med 0,5 procent samma månad förra året. SCB konstaterar också att högre räntekostnader har lett till att byggherrekostnaderna ökat med 4,8 procent.
Tomas Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna, säger att de hör från sina medlemmar att byggandet bromsas in kraftigt nu.
– Orsaken är kraftigt ökade kostnader på ena sidan och minskad efterfrågan på andra sidan. De som ska efterfråga har en sämre situation av olika anledningar, säger Tomas Ernhagen.
Om priserna på befintliga bostadsrätter faller måste även priserna på nya lägenheter justeras ned. Annars kommer efterfrågan i ökad grad att riktas mot det äldre beståndet. Men lägre priser i nyproduktion innebär att lönsamheten, och därmed intresset för att bygga, minskar, framhäver Tomas Ernhagen.
I Veidekkes färska samhällsbyggnadsrapport framhåller bolaget att antalet verifierat sålda nyproducerade bostäder de senaste fyra månaderna är 90 procent lägre än under samma period förra året. Även deras prognos pekar på att påbörjade bostäder kan minska med 25-30 procent.
Men bolagets kommersielle direktör Lennart Weiss tror att det kan blir ännu värre. Enligt honom kan byggandet av bostadsrätter komma att halveras och situationen kan bli riktigt illa under hela 2023 och en bit in på 2024.
– Bostadsbyggandet i termer av påbörjade bostäder kommer att minska med 25-30 procent jämfört med toppåret 2021. Men då pratar vi registrerade startbesked, när det gäller de facto startade byggprojekt kommer det i efterhand visa sig att hösten 2022 tog byggandet tvärstopp, säger han.
Byggstoppet kommer även att påverka hyresrätterna. Under flera år har låga räntor ökat värdet på hyresrätter, vilket har lockat in mycket investeringskapital på hyresmarknaden. När räntorna, tillsammans med andra kostnader, nu stiger kraftigt kommer fokus i stället att hamna på hur driftnettona utvecklas.
– På den punkten blir det avgörande hur de ökade kostnaderna kommer att hanteras i de hyresförhandlingar som nyligen har dragit igång mellan bostadsmarknadens parter. Försämras driftnettona finns det en uppenbar risk att investeringsviljan försvagas, säger Tomas Ernhagen.
Men branschen är inte helt överens om vad som bör göras åt situationen. Hyresgästföreningen och fackförbundet Byggnads uppger att de vill se ett återinförande av det statliga investeringsstödet för hyresrätter. Särskilt eftersom det på olika håll i landet dragits igång stora projekt som kommer att skapa en stora efterfrågan på bostäder.
– Jag har mött företagsledare upp i Boden som kippar efter andan på grund av allt som ska göras och byggas, men så finns det inte bostäder för de som ska komma dit och vara en del av det. Det statliga investeringsstödet bidrog med 50 000 hyresrätter innan M och KD plockade bort det. Det kommer få konsekvenser om det inte återinförs, säger Johan Lindholm.
Marie Linder, ordförande på Hyresgästföreningen, instämmer.
– Mycket av det som byggs just nu byggs med investeringsstödet. Det måste finnas en tydlig ambition från statens sida nu att uppehålla bostadsbyggandet.
Förutom återinförande av investeringsstödet vill Hyresgästföreningen även se en nationella bostadsförsörjningsplan, förmånliga statliga bygglån och en låg moms på hyran.
Men sådana breda statliga stöd är inte Fastighetsägarna intresserade av. De ser hellre att staten ser till att hålla uppe sysselsättningen och stöttar hushållen. Tomas Ernhagen menar att om man ska återinföra investeringsstödet med en villkorad hyresnivå måste de lägenheter
som får stödet hanteras utanför bruksvärdessystemet.
– En lägenhet med bra egenskaper men låg hyra kan användas i prövningar i hyresnämnden för att trycka ned hyrorna i lägenheter med samma egenskaper men som byggts utan stöd. Det skapar en osäkerhet, säger Tomas Ernhagen.
Lennart Weiss menar att det inte går att helt lösa situationen, men att det finns vissa saker som på marginalen kan bidra. Bland annat vill Veidekke se att man utvidgar bankernas möjligheter till amorteringslättnader för hushåll med hög belåning. Och att staten stöttar unga familjer att etablera sig på bostadsmarknaden genom startlån.
Det behövs också ett rejält höjt bostadsbidrag för strukturellt hemlösa, säger Lennart Weiss.
– Staten kan på olika sätt stötta efterfrågan för de med störst behov. Då klarar vi behoven samtidigt som vi håller byggindustrin hyggligt under armarna, säger Lennart Weiss.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
