Corona I spåren av ökad arbetslöshet och oro skulle man kunna tänka sig att bostadspriserna faller, istället blev det precis tvärtom. Hur är det möjligt att samtidigt som arbetslösheten i Sverige når historiska siffror så kostar bostäderna rekordsummor? Dagens Arena söker svar.
Tillgång och efterfrågan är två grundläggande begrepp inom ekonomisk teori. När utbudet ökar snabbare än efterfrågan så sjunker priset, och tvärtom, om efterfrågan är högre än utbudet så stiger priset, enkelt uttryckt.
Sverige, likt resten av världen, är i en lågkonjunktur. När coronapandemin var ett faktum sjönk både efterfrågan och utbud på en mängd saker vi annars är vana att vilja ha och konsumera. Sveriges BNP-ras för andra kvartalet är historiskt – 8,2 procent. Det största för ett enskilt kvartal perioden 1980 och framåt, skriver SCB i ett pressmeddelande. Vilket är sämre än förväntat, även om det är bättre än resultatet för många andra länder i världen.
Arbetslösheten har även den skjutit i höjden och ligger på 9,2 procent av den registrerade arbetskraften. Arbetsförmedlingens bedömning för år 2020 och 2021 är att arbetslösheten fortsatt kommer att öka dramatiskt och myndighetens senaste prognos säger att krisen kommer att bli mer långvarig än vad de tidigare förutspådde.
Till följd av pandemin och dess effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad väntas arbetslösheten stiga fram till början av 2021 och där nå 11,4 procent. 600 000 svenskar beräknas stå utan arbete i början på nästa år och långtidsarbetslösheten väntas öka till historiskt höga nivåer.
Det är milt sagt ett allvarligt läge i svensk ekonomi.
Bostadspriserna ökar
Handelsbankens prognos i april spådde att bostadspriserna skulle falla med 10 procent eller mer. Vilket inte såg otroligt ut med tanke på att utbudet är större än normalt och att bostäder till salu ligger ute till försäljning längre.
Sedan blev det precis tvärtom.
Bostadspriserna stiger och är på väg tillbaka mot rekordnoteringarna i slutet av förra året. Villorna är dyrare nu än någonsin. Prisutvecklingen på årsbasis är nu +3% på bostadsrätter och +7% för villor, enligt de senaste mätningarna från Svensk Mäklarstatistik.
Under första av år 2020 nådde antalet sålda bostäder rekordnivåer.
Tor Borg, analytiker på Boverket, håller med om att det kan tyckas märkligt.
– Ja, hade någon frågat mig i februari hur utvecklingen på bostadsmarknaden de kommande 6 månaderna skulle se ut så hade jag inte gissat att läget skulle vara där vi är. Den chock i ekonomin som Sverige upplever kunde man förvänta sig skulle påverka bostadsmarknaden, färre lägenheter skulle säljas och det skulle få en påverkan på priserna. Vi såg lite av det i mars och april, men nu är det precis tvärtom, säger han och tillägger att det finns förklaringar.
Tre förklaringar
Han tror att det är tre faktorer som spelar roll: Demografi, marknaden och mer hemmavarande.
– Jag tror att de hushåll som drabbats hårdast av coronakrisen generellt sett inte är hushåll som säljer och köper bostäder. Vi har också ett så bra utbyggt a-kassesystem att det är få som tvingas sälja sin bostad på grund av förlorat jobb. De flesta har råd att betala för sitt boende även om man förlorat jobbet.
Den andra faktor som Tor Borg säger kan påverka är avsaknaden på oro och osäkerhet som marknaden uppvisar kopplat med att räntorna är fortsatt låga, det är lika lätt att få banklån plus att amorteringen kan pausas.
– Osäkerheten i svensk ekonomi skulle kunna gjort köpare och säljare mer försiktiga, men det typen av oro uppvisar inte bostadsmarknaden alls. Det är uppenbart så att många tror, likt de flesta ekonomer, att återhämtningen kommer ske relativt snabbt. Och det är klart har du den synen på framtiden så sprider sig inte osäkerhet och försiktighet.
En annan marknad som inte heller upplever den oro och osäkerhet som många löntagare känner är aktiemarknaden som även den sätter rekord efter rekord. Torg Borg säger att de två, bostads- och aktiemarknaden, historiskt sett följer varandra bra. Mycket bättre än arbetslöshet och bostadsmarknad gör på kort sikt.
Uppvärderar boendet
Som sista orsak nämner Tor Borg att mer tid har spenderats hemma. Under våren har många jobbat hemifrån och kanske känt att det är för trångt när alla ska sitta med sina datorer, ta jobbsamtal och vara med på zoom-möten. Dessutom har få rest utomlands på semestern.
– Bostaden har allmänt blivit viktigare och vi har varit mer i Sverige den här sommaren. Försäljningen av fritidshus har haft mycket höga försäljningssiffror under juni och juli. Det tycker jag är intressant och inte något jag väntade mig i början av året.
Hur det blir framgent säger Tor Borg är osäkert. Risken ligger på nedsidan, alltså att ekonomin inte får den återhämtning som många ekonomer, myndigheter och regeringen tror på. Men det ligger inte bara i Sveriges händer utan påverkas av hur det går i omvärlden.
– Skulle andra länder börja stänga ner igen för att det kommer en andra våg av viruset, då är det svårt för Sverige att komma igen. Då är det klart att byggsektorn till exempel kan komma att påverkas mycket mer än vad den gjort hittills. En lång lågkonjunktur skulle troligtvis påverka bostadspriserna negativt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
