Barns rättigheter De kriminella nätverken rekryterar allt yngre barn och Bris anser att det inte görs nog för att förebygga problemet. I en ny kampanj försöker de nå barn inom gängen, men samhället måste kunna ta emot dem som ringer enligt Bris.
Under hösten har Bris (Barns rätt i samhället) fått ett anslag på en miljon kronor i extra stöd godkänt av regeringen. Pengarna ska gå till en kampanj för att nå barn som vill lämna kriminalitet.
– Vi har sett en ökning av antalet kontakter med barn som är oroliga eller påverkas av gängkriminaliteten på olika sätt. Men också en ökning av barn som kontaktar oss för att man vill ta sig ur gängkriminalitet, säger Anna Dorrian, påverkansansvarig och barnrättsjurist på Bris.
Men stödlinjen räcker inte för att ge stöd åt alla unga som behöver hjälp.
– Att våga berätta är ett första steg till förändring. Vi vill att fler barn ska våga höra av sig. Men då är det också extremt viktigt att samhället i övrigt kan möta upp, säger Anna Dorrian Werner.
Nedskärningar i kommunen
I höstbudgeten som presenterades i slutet av september fanns vissa satsningar som BRIS anser vara positiva för barns rättigheter. Men de är oroliga över att det inte satsas tillräckligt på det förebyggande arbetet i kommunerna. De stora satsningarna fokuserar, enligt Anna Dorrian, på rättsvårdande myndigheter så som Kriminalvården, bland annat på att förverkliga flytten av barn från SIS till Kriminalvården.
– Vi är oroliga över vad det här kommer att få för effekter framåt. Det är i kommunerna som barnkonventionen ska tillämpas i praktiken, bland annat i skolan och socialtjänsten. Där är vi väldigt oroliga över de nedskärningarna som sker, där satsningen inte möter upp kommunernas underskott.
Anna Dorrian ser risker med en hel del förslag på åtgärder mot gängkriminalitet.
– Det blir väldigt tydligt att regeringen är beredd att gå fram med förslag som inte går i linje med barns rättigheter eller till och med står i strid med barnets rättigheter, säger hon.
Fängelse för barn fungerar inte
Speciellt kritiska är de till förslaget att sänka straffmyndighetsåldern till 12. Enligt Anna Dorrian har FN:s barnrättskommitté tydligt uppmanat Sverige att inte göra det.
– Det finns ingenting i forskning eller evidens som visar på att fängelse för barn gör att de kommer att sluta begå brott eller som stöder att det skulle leda till att kriminaliteten skulle minska, säger Anna Dorrian.
Hon fortsätter:
– Det urholkar barns rättigheter på ett område och då är vi oroliga över vad det i förlängningen kommer att innebära för barnets rättigheter inom andra områden. Att man helt enkelt gör skillnad på vissa grupper av barn och ställer dem mot varandra.
Synen på barn har ändrats
Hon menar vidare att det inte bara är barnens rättigheter som urholkas utan också synen på barn som barn. Börjar vi referera till barn som hamnat snett som förövare riskerar de att avhumaniseras.
– Man vill skydda samhället från barnen men inte ge barn chans till rehabilitering och vård.
Anna Dorrian Werner och Bris anser att det saknas en stödfunktion med låg tröskel för barn att vända sig till. De avhopparverksamheter som finns idag är enligt Bris ofta utformade för personer som är äldre och som har varit involverade i kriminella nätverk länge.
– Det måste finnas något för barn som själva inte identifierar sig som kriminella utan som kanske bara har begått misstag, hamnat i fel grupp och där det har börjat gå fel. Där behövs mer stöd för barn. Här och nu, säger Anna Dorrian.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
