Runt 200 000 äldre, sjuka och funktionsnedsatta runt om i Sverige är beroende av trygghetslarm för sin säkerhet. Men bristfälliga säkerhetsrutiner och omodern teknik har lett till allvarliga incidenter och dödsfall.

Trots uppmaningar från Socialstyrelsen saknar hälften av alla kommuner kontroller larmkedjan för trygghetslarm och 10 kommuner saknar helt kontrollrutiner, enligt SVT:s Uppdrag granskning.

Vanliga orsaker till att larmen inte fungerar eller når fram till larmcentralen är bristande säkerhetsrutiner med apparatur som slutar att fungera och analoga larm som kombineras med ny telefonteknik. Detta har lett till ett flertal allvarliga incidenter och även dödsfall.

2012 var 95 procent av alla trygghetslarm fortfarande analoga och av de 214 kommuner som har svarat på Uppdrag gransknings enkät har endast 13 helt gått över till digitala larm.

– Det är väldigt bråttom för kommunerna att sätta sig in i det här. Det kommer bli mer och mer problem och mer och mer strul. Och det vill vi verkligen inte ha i en så otroligt viktig tjänst som trygghetslarm, säger Oskar Jonsson, projektledare på Hjälpmedelsinstitutet, till Uppdrag granskning.

För Lotta Berggrens 83-åriga pappa i Ale kommun fungerade inte larmet. Vintern 2010 hittades han med en hjärtinfarkt och bruten höft i en snödriva. Han avled senare på sjukhus. Trots att alla dörrarna på hans hus var försedda med larmsensorer kopplade till trygghetslarmet låg han hela natten i snödrivan. Larmet gick aldrig fram.

– Vi kollar ju när vi installerar larmet, att alla tre dörrlarmen fungerar. Sedan har vi inte haft någon funktionskontroll. Det gick ju väldigt många larm de andra nätterna och då förutsatte man att larmen fungerade, säger Ellinor Seth, verksamhetschef på Ale kommun.

Ale kommun är inte ensam om bristande kontroller och har fått kritik av Socialstyrelsen för att inga systematiska kontroller av larmen genomfördes.

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena