Nyhet Sveriges kommuner och regioner gjorde under 2021 bättre resultat än förväntat. Detta medan allt fler barnmorskor, specialistläkare och sjuksköterskor lämnar sina yrken till följd av tuffa arbetsförhållanden.
Socialstyrelsen publicerade i måndags en rapport där man gick igenom tillgången och efterfrågan på legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. I denna rapporteras att bristen på dessa yrken ökar. Hela 14 av 21 regioner uppgav att det råder brist inom minst hälften av de 22 yrken och läkarspecialiteter som man valt att inkludera i undersökningen.
Det är störst brist på barnmorskor, specialistsjuksköterskor, läkare med specialistkompetens och röntgensjuksköterskor då alla regioner uppgav att de hade brist på dessa. Detta trots att det utfärdades fler legitimationer inom barnmorskeyrket under 2020 jämfört med 2016. Och att barnmorskeutbildningen har den högsta examensfrekvensen (90%) av de legitimationsyrken som inkluderades i undersökningen.
Orsakerna bakom den ökande bristen tros vara flera. Bland annat nämns att vissa regioner uppgav att det fanns för få utbildade, att man hade många pensionsavgångar samt att det rådde hög konkurrens från andra arbetsgivare. Sineva Ribeiro, förbundsordförande på Vårdförbundet, menar att det finns ett stort problem med att man utmattar vårdpersonalen till den grad att många väljer att lämna branschen helt och hållet.
– Det handlar inte bara om konkurrens från andra arbetsgivare, utan snarare om att många i dag lämnar SKR:s arbetsgivare på grund av en ohälsosam arbetsmiljö och ohälsosamma arbetstider som gör att de anställda själva blir sjuka. Vi har nu 13 500 som har lämnat vården helt. Någonstans har man slitit på den personal man har. Sedan är det lätt att säga att detta beror på pandemin, men så här var läget redan innan den startade. Att tro att du kan uppnå en positiv förändring gällande schemaläggning och arbetsmiljö utan att faktiskt se till att kompetensförsörja, och det kostar pengar, bäddar för ett misslyckande. Det handlar om att kunna erbjuda goda arbetstider, en god arbetsmiljö och faktiskt också en god löneutveckling.
Samtidigt publicerades under tisdagen SCB:s preliminära siffror över kommunernas och regionernas bokslut för 2021. Där redovisas att hela kommunsektorn – bestående av både kommuner och regioner – sammanlagt hade ett verksamhetsresultat på 52,1 miljarder kronor. Både kommunerna och regionerna hade stora överskott, även om regionernas verksamhetsresultat var mindre än för året 2020.
– Halva överskottet för regionerna består av överskott på finansnetto, de placeringar man har för att hantera sina framtida pensionskostnader. Och de gick jättebra under 2021. Tyvärr så har alla börser vänt nu, och kriget i Ukraina gör att hela det överskottet är i princip utraderat nu under början av 2022. Den andra delen av överskottet var på grund av att skatteintäkterna ökade mycket mer under 2021 än vad man hade räknat med, detta till följd av att svensk ekonomi har vänt upp så snabbt. Så finansnettot ökade med tio miljarder gentemot 2020 och skatteintäkterna ökade med tio miljarder mer än vad man hade räknat med i budgeten. Så det var helt enkelt svårt att planera för överskottet, berättar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Gällande Socialstyrelsens rapport och de bakomliggande anledningarna till varför bristen på personal inom legitimerade yrkesgrupper fortsätter att öka, tror Annika Wallenskog att det främst har att göra med schemaläggning och arbetstider.
– Det vet jag att diskussionerna med Vårdförbundet ofta handlar om. Att man vill gå ner i arbetstid. Att det som man tycker är besvärligt är att man får jobba för mycket. Och det kommer sig av att det råder brist på sjuksköterskor, det gör det i hela världen. Så det är svårt att få tag på folk. Då kanske man nyttjar personalen som man har mer än vad de egentligen skulle önska. Det blir lite av en ond spiral skulle man kunna säga. Man hittar inga sjuksköterskor och då schemalägger man de som man har anställda oftare, och det gör att de söker sig till att jobba hos till exempel hyrbolag där de kan få mer självbestämmande över sina arbetstider, menar hon.
Sineva Ribeiro anser att man hur man än vrider och vänder på saken måste tillskjuta mer pengar till vården om man ska ha möjlighet att få bukt på problemet.
– Du kan inte få ordning på schemaläggningen utan att lägga till mer personal, det är det det handlar om. Och det kommer att kräva pengar. Att då lägga pengar på hög, vilket många regioner gör, ifall man behöver dom i ett senare skede. Jag skulle säga att man behöver dom nu.
Text: Oskar Göhlman
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
