Budgetens vinnare: De fattigaste 40 procenten

Den fördelningspolitiska skillnaden mellan regeringens höstbudget och vårpropositionen är att de fattigaste 40 procenten får ännu mer. Och de rikaste 60 procenten ännu mindre.

Regeringen ”mörkar” att 80 procent av Sveriges befolkning förlorar på höstbudgeten, skriver Svenska Dagbladet i dag. Tidningens källa uppger att regeringen har undvikit att publicera den fördelningspolitiska kurvan som brukar finnas med i finansplanen.

I höstbudgetens bilaga 2 redovisar dock regeringen den sammanlagda fördelningseffekterna av vårpropositionen 2015 och höstbudgeten 2016.

Tabellen visar att de fattigaste 40 procenten tjänar mest på regeringens budget. På grund av att politiska åtgärder som främst gynnat män, exempelvis jobbskatteavdraget, trappas av, förlorar män mer än kvinnor på budgeten.

Den största skillnaden i den fördelningspolitiska kurvan i jämförelse med vårpropositionen är att de fattigaste 40 procenten får ännu mer. Och de rikaste 60 procenten ännu mindre.

Enligt vårpropositionen skulle den ekvivalerade disponibla inkomsten förändras med runt 0,85 procent för den grupp med lägst inkomst. I den sammanlagda kurvan över höstbudgeten och vårpropositionen förändras den med 1,64 procent.

Enligt vårpropositionen skulle den rikaste tiondelen av befolkningen knappt påverkas av regeringens politik. I kurvan över höstbudgeten och vårpropositionen förändras gruppens disponibla inkomst med -1,46 procent. Fördelningseffekterna är främst konsekvenser av det avtrappade jobbskatteavdraget, höjd bensinskatt och åtstramningar för rut- och rotavdragen.

Även budgetens effekt på gini-koefficienten, som visar på den samlande inkomstfördelningen hos en befolkning, är bättre i jämförelse med vårpropositionen. I och med höstens budget minskar de samlade inkomstskillnaderna från 0,300 till 0,296 med regeringens politik (sid 2). I vårpropositionen skulle den ha minskat från 0,305 till 0,306.