Nyhet En ansökan om bygglov har hamnat på regeringens bord. Hur är det möjligt? Det här är historien om ett litet hus i skärgården vars öde nu kommer att avgöras av Finansdepartementet.
Den 27 augusti damp ärendet ner i Finansdepartementets knä. Förra året överklagades Länsstyrelsen i Västra Götalands beslut om att avslå bygglovsansökan för tillbyggnad av fritidshus på Styrsö i Göteborgs skärgård. Nu har frågan nått regeringen.
Byggnadsnämnden i Göteborg säger ja till byggplanerna. Länsstyrelsen säger nej. Varför ska nu regeringen avgöra frågan? Och varför avgörs inte frågan hos Mark- och miljödomstolen, som den vanligtvis görs?
– Huvudregeln är att Länsstyrelsens beslut överklagas till Mark- och miljödomstolen, men det är en lite lustig ordning i de här fallen, säger jurist Jonas Ledelius vid Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Det Jonas Ledelius syftar på är en paragraf i Plan- och bygglagen som säger att om frågan som ska prövas på något sätt berör Försvarsmaktens intresse då ska Mark- och miljödomstolen överlämna ärendet till regeringen.
Och så är nu gjort.
Huset på Styrsö ligger inom det område som Försvarsmakten anser vara ett riksintresse. Det innebär att det ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra utnyttjandet av området och medföra en risk för begränsningar i villkoren för verksamheten.
– Vi är restriktiva till bygglov som innebär en möjlig utökad boarea på fastigheter som ligger inom ett riskintresseområde. Vi tittar alltid på de förutsättningar som den berörda platsen har idag, vilket lagstöd vi har och vilka behov vår verksamhet har på platsen idag också, säger Emilia Börjesson-Skolling vid Försvarsmakten.
Vid exempelvis skjutfält behöver Försvarsmakten ett miljötillstånd för sin verksamhet. Det tillståndet är avvägt på hur många som beräknas bli störda av bullret.
– Eftersom vi i de här tillståndsprövningarna måste redovisa antal personer som bor i de här områdena så gör en tillbyggnad alternativt ett nybygge att risken ökar för att fler kan bo i husen, och det kan innebära begränsningar i vårt tillstånd och som då försvårar utnyttjandet av området eller skjutområdet.
Emilia Börjesson-Skolling tillägger att även om varje fall ges en enskild prövning så är det för Försvarsmakten en principiell fråga.
– Det är absolut så att om ett förhandsbesked eller ett bygglov eller avvikelser i detaljplaner eller liknande godkänns så kan det få prejudicerande verkan vilket då medför en påtaglig risk för fler bebyggelser i närområdet eftersom om det senare lagprövas om vi överklagar så tittar man i många fall på tidigare rättsfall.
Det vi ser som ett problem är att framförallt att man om man godkänner detaljplanen, permanentar man en byggrätt som inte finns idag. Säger vi okej till den här byggrätten har vi svårt att säga nej till kommande förfrågningar så det har också en viss prejudicerande verkan.
Enligt Jonas Ledelius är det ovanligt att ärenden kring bygglov når regeringsnivå.
– Genom åren har det rört sig om en handfull gånger. I alla fall från Länstyrelsen i Västra Götaland.
De senaste åren har ett par av fallen rört bland annat Vargö inte långt ifrån Styrsö där öbor velat bygga ut sina hus. 2018 var det fyra uppmärksammade fall i Ronneby. Uppmärksammade framförallt för att regeringen gick på byggnadsnämndens initiala beslut om att tillåta bygglov för de fyra fastigheterna. Det absolut vanligaste är dock att regeringen går på Försvarsmaktens linje.
– Det har varit något enstaka fall då regeringen tyckt att bygglovet inte stör Försvarsmaktens intresse eller möjlighet att bedriva sin verksamhet, säger Jonas Ledelius och tillägger:
– Det i sig är inget konstigt för det är kopplat till det regelverket som styr det här, Miljöbalken. Som tydligt säger att Försvarsmaktens intressen väger väldigt tungt. Det är något som riksdagen har bestämt i förväg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
