Arbetslöshet Byggbranschen drabbas hårdast av den försvagade arbetsmarknaden, visar statistik från bland annat Arbetsförmedlingen och SCB. Nu vill byggnadsarbetarna och Byggföretagen att regeringen stimulerar nya bostadsbyggen.
Under 2023 års sista kvartal varslades nästan 19 000 svenskar om uppsägning, en ökning på över 40 procent jämfört med samma period året innan. Absolut flest varsel blev det inom byggbranschen, med 3 512 drabbade. Totalt ökade antalet varslade byggarbetare med 154 procent under året.
– Det har tagit ett tag innan just byggbranschen drabbats så här hårt, men nu har många av de tidigare bostadsbyggen som pågick tagit slut, och det kommer inget nytt, säger Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen.
Byggnads vill att regeringen agerar
Fackförbundet Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm menar att regeringen måste stoppa uppsägningarna och finansiera nya byggen 2024.
– Vi är i avsaknad av en bostadspolitik värd namnet. Vi har en bostadsminister som är lika osynlig som bostadspolitiken själv. Boverkets önskan om att bygga åtminstone 70 000 bostäder om året har totalt tvärnitat. 2024 kommer vi inte hamna på mer än mellan 14 000 och 19 000 bostäder. Och det innebär att våra medlemmar inte har ett jobb att gå till, säger han.
Att arbetsmarknaden inte visar några tecken på att vända är oroväckande nog, men Byggnads varnar även för de konsekvenser ett avstannat bostadsbyggande kan få för resten av samhället.
Har ordnat namninsamling
”Unga kan inte flytta hemifrån, familjer kan inte växa och företag kan inte rekrytera”, lyder det i texten för namninsamlingen ”Bygg bort krisen – bygg bostäder!”, som drivs av Byggnads tillsammans med GS-facket. Namninsamlingen har just nu över 15 000 signaturer, och den 6 februari ska den lämnas över till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. I samband med överlämningen organiseras en demonstration på Sergels torg i Stockholm.
– Vi vet att nio av tio svenskar bor i en kommun med bostadsbrist och vi vet att vi ska jobba mot klimatmål, energieffektivisering och så vidare. För det behövs arbetskraft. Och då måste staten in med någon form av stimulans, säger Johan Lindholm.
Fyra dagar senare, den 10 februari, hålls ännu en demonstration. Den här gången av Unga byggare (Byggnads ungdomsverksamhet).
– Det blir en stor manifestation på Medborgarplatsen, ett lärlingsuppror. Det handlar också det om jobben, och om situationen för unga människor som söker sig till branschen, säger Lindholm.
Lindholm har tidigare varnat för konsekvenserna det kan få om byggnadsarbetarna tvingas lämna branschen för mer välmående verksamhetsfält. Enligt Lindholm liknar den rådande krisen den som drabbade Sverige under 90-talet, då 20 000 arbetare lämnade byggbranschen. Han menar att någonting liknande skulle ge ”katastrofala följder” idag.
Byggföretagens krav
Även Johan Deremar på Byggföretagen anser att regeringen måste vidta nya åtgärder. 2024 må vara ett ”förlorat år”, men det finns en förhoppning hos Byggföretagen om att marknaden börjar återhämta sig under hösten.
– Förhoppningsvis sänks styrräntan under året. Vi vill också se fri hyressättning på nyproduktioner, så att de som bygger vågar satsa på nya projekt, och att man slopar amorteringskravet. Återställning av rotavdraget till 50 procent är också viktigt för att hjälpa de allra minsta företagen som är värst drabbade av konkurser, säger Deremar.
Dagens Arena har sökt bostadsministern för en kommentar men inte fått något svar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
