yrkesprogram Stockholms byggtekniska gymnasium är under avveckling på grund av lågt söktryck. Det är det sista byggymnasiet i Stockholms stad som drivits i kommunal regi. Samtidigt står regionen inför stora behov av byggarbetskraft för satsningar på bostäder och infrastruktur.
Det var i maj 2019 som Stockholms stad bestämde att stoppa intagningarna till Stockholms Byggtekniska gymnasium i Kista. Kort därefter beslöt kommunen att skolan ska stängas efter läsåret 2020/2021. På skolans hemsida står det nu att gymnasiet är under avveckling. Orsaken bakom beslutet var att söktrycket var för lågt.
– Det var en del av ett stadigt minskat söktryck under många år. Det har funnits en överkapacitet av platser i Stockholms län, överlag. Vi ser tyvärr ingen ökning av sökande till byggprogrammen, varken på kommunala gymnasier eller fristående, säger Ilana Hart, gymnasiechef på Utbildningsförvaltningen.
Yrkesprogrammen har nationellt sett ett minskat söktryck sedan 2011 då den nya gymnasieskolan, Gy11, infördes. Den innebär bland annat att eleverna som väljer att läsa en yrkesutbildning är tvungna att aktivt välja till ämnen för att få en högskolebehörighet inbakad i examen.
Mellan läsåret 2011/2012 och 2018/2019 har andelen elever som går första året på bygg- och anläggningsprogrammet minskat med 19,8 procent, visar statistik från Skolverket. I Stockholm har elevandelen minskat från 1,8 procent till o,9 procent under samma period. Det är en lägre siffra jämfört med Malmö och Göteborg där andelen gymnasieelever på byggprogrammet år 2019 är 1,3 respektive 1,9 procent.
– Om man ska titta på det rent logiskt i Stockholmsområdet, så borde det se mycket mycket mer positivt ut. Vi har Förbifart Stockholm, vi har en massa byggprojekt och det byggs som mest i Stockholm just nu. Det är en het arbetsmarknad och branschen skriker efter folk. Men det är jättesvårt att få 15-åringar att välja en yrkesutbildning, säger Ilana Hart.
Vad beror det på?
– Stockholm ligger lägre jämfört med riket när det gäller antal sökande till yrkesutbildningarna. Stockholm är en storstad där man traditionellt sett söker sig till högskoleförberedande program, vi ser lågt söktryck på yrkesprogram överlag. Men även nationellt ser vi en utveckling av att välja bort yrkesprogram även om det är där arbetsmarknaden finns, säger Ilana Hart.
Byggbranschen står inför stora behov av arbetskraft. Byggföretagen uppskattar att det inom de kommande fem åren kommer att behövas 50 000 nya medarbetare, för att täcka upp för pensionsavgångarna. Läsåret 2019/2020 var det nationellt 4234 elever som läste sitt sista år på bygg- och anläggningsprogrammet. Mindre än hälften av branschens årliga behov av ny arbetskraft.
I Stockholm planeras flera satsningar på bostadsbygge och infrastruktur. Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen, menar att beslutet att stänga byggymnasiet i Kista går stick i stäv med dessa satsningar.
– Detta görs i tider med stora rekryteringsbehov i Stockholm och när staden står inför stora bostadsbehov, renoveringar och stambyten i fastighetsbeståndet, infrasatsningar och inte minst tunnelbanebygge. Nu försvinner en skola som hade allt samlat. En verksamhet som tagit år att bygga upp behöriga lärare, specialanpassade lokaler, kompetens och erfarenhet, säger hon.
Hon berättar att gymnasiet nyligen hade startat upp Sveriges enda golvskola, där elever från hela landet kunde lära sig att lägga golv.
– Skolverket har satsat på branschskolor och då fick Stockholms Byggtekniska starta Sveriges enda golvinriktning. Elever från hela Sverige skulle kunna komma dit och lära sig lägga golv i årskurs tre. Det är statligt finansierat från Skolverket som försöksverksamhet, men man lade ned den innan det började. Det reagerade vi i branschen på. Det är inte bara att man stänger en skola, utan en otroligt stor satsning också, säger Elin Kebert.
Golvläggare är ett yrke där det råder brist på arbetskraft och där konkurrensen om jobb är låg, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Myndighetens prognos visar att det inom de kommande fem åren kommer att finnas mycket liten konkurrens inom flera bygg- och anläggningsyrken. Att det då läggs ned sådana gymnasieutbildningar, i stället för att kommuner satsar på dessa, menar Elin Kebert påverkar både ungdomar och företagen.
– Det är unga som inte får den möjligheten. För branschen blir det svårare att hitta personer och regionalt är man inte med och löser Sveriges kompetensförsörjning. Man kanske förlitar sig på att andra kommuner ska utbilda snickare och vägarbetare som ska anställas till Stockholm.
Bland de elever som har möjlighet att välja högskoleförberedande program väljer allt fler att söka in på dessa, i stället för yrkesutbildningar. Läsåret 2019/2020 gick 57 procent av eleverna ett högskoleförberedande program och 28 procent gick en yrkesutbildning. Enligt en statlig utredning som lades fram för regeringen i juni 2020 har 40 procent av de som gick ut ett teoretiskt program år 2014 inte kommit in i studier eller arbete fyra år senare. Av de som läste bygg- och anläggningsprogrammet är 70 procent i arbete efter två år.
– Ofta anges det låga söktrycket som skäl att dra in på viktiga yrkesutbildningar, men det handlar lika mycket om att erbjuda ungdomar bra platser att söka till. Det blir väldigt viktigt med studievägledningen, att informationen är öppen och ärlig med vilka möjligheter till anställning som finns efter olika program. För att lösa kompetensbristen förordar öppna dörrar till yrkesutbildning inom komvux, så kallad yrkesvux, efter gymnasiet, att allt inte kan byggas på ett gymnasieval man har gjort som 14–15-åring. Man måste kunna ändra sig längs vägen, säger Elin Kebert.
Frågan om högskolebehörighetens betydelse för ett yrkesprograms attraktionskraft har länge varit omtvistad. Men de senaste åren har fler aktörer, inte minst arbetsmarknadens parter, påtalat vikten av att återinföra automatisk högskolebehörighet. I juni 2018 röstades ett sådant förslag från regeringen ned av M, KD, C, L och SD. Enligt det förslaget skulle man vända på elevernas möjlighet, i stället för att aktivt behöva välja till ämnen för högskolebehörighet skulle de aktivt kunna välja bort ämnen.
Johan Lindholm, förbundsordförande på fackförbundet Byggnads, menar att branschens utveckling kräver större kompetens och kunskap bland arbetskraften.
– Det är det offentligas ansvar att förse branschen med arbetskraft med rätt kompetens. Titta på det vi är mitt i nu, med den enorma teknikutveckling som sker nu kring digitalisering bland annat. Att kompetensutveckla arbetskåren är A och O och det börjar i skolan. Här kan man blanda in kompetenshöjande delar i det högskoleförberedande, till exempel. Det kommer hända mycket, produktiviteten ska öka och det kommer in teknik med robotar bland annat. Och då handlar det om vem ska stå och hantera den framtida verksamheten. Därför är utbildningen väldigt viktig.
Att Stockholms stad lägger ned sitt sista kommunala byggymnasium menar Johan Lindholm, liksom Elin Kebert, går tvärtemot de satsningar som kommunen borde göra för att svara på branschens stora behov.
–Det måste finnas yrkesutbildningar i Stockholm. Det är ett måste för att säkra upp att det finns utbildad arbetskraft i sektorn. Vi har bostadsbrist i stort sett alla landets kommuner, vi ska energieffektivisera och arbeta mot högt ställda klimatmål. Så det är enorma arbetskraftsbehov vi har. Och då måste det vara det offentligas ansvar att förse branschen med yrkesarbetare med rätt kompetens, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
