Taket i a-kassan har urholkats till en alltför låg nivå och taket borde höjas med tanke på konjunkturen, säger professor Lars Calmfors.
Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, flitig ekonomisk debattör och tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet, kritiserar i dag a-kassepolitiken i en kolumn i Dagens Nyheter. Calmfors skriver bland annat att taket i a-kassan borde höjas. A-kassan sänktes av den borgerliga regeringens kort efter maktskiftet 2006 – från 730 kronor per dag, till 680 kronor per dag.
Varför menar du att a-kassan är för låg i dag?
– Helt enkelt för att nivån på a-kassan ska vara en avvägning mellan ett bra försäkringsskydd och rimliga drivkrafter för låg arbetslöshet. Min personliga värdering är att taket i a-kassan har urholkats alltför mycket för att kunna ge det försäkringsskydd som är önskvärt. I relation till genomsnittslönen har taket sjunkit till en alltför låg nivå.
Lars Calmfors ser gärna att relationen mellan a-kassan och genomsnittslönen slås fast politiskt, samt att den nivån indexeras till lönerna, i stället för att som i dag ha taket låst i kronor. Han menar dessutom att a-kassedebatten handlar om fel saker.
– Det är oundvikligen så att en högre ersättning ger en högre arbetslöshet, det visar forskningen, även om man är oense om de exakta siffrorna. Debatten mellan politikerna borde handla om avvägningen mellan ett bättre försäkringsskydd och arbetslöshetsnivån.
Enligt Lars Calmfors tar oppositionen inte hänsyn till att nivån på a-kassan påverkar reservationslönen, det vill säga den lön en arbetslös vill ha för att ta ett jobb. Borgerliga politiker å sin sida, menar han, använder pseudoargument när de vänder sig mot en höjd a-kassa.
– I stället för att argumentera utifrån sina värderingar glider politiker som Hillevi Engström och Anders Borg undan med argumentet att ”vi inte har råd” med en mer generös arbetslöshetsförsäkring.
Vore det bra om ersättningsnivåerna höjdes, med tanke på köpkraften i det rådande konjunkturläget?
– Ja. I en lågkonjunktur, då det är låg efterfrågan som begränsar sysselsättningen, är det bra med ökad köpkraft. Men på längre sikt är det målkonflikten mellan arbetslöshetsnivå och grad av försäkringsskydd som är den politiskt viktiga frågan att diskutera. Och där duckar politikerna.
Har du någon personlig åsikt kring hur hög nivåerna borde vara?
– Nej, det har jag inte tagit ställning till. 2002 låg taket på 55 procent av en genomsnittslön, nu har det sjunkit ned till 40 procent. Rimligen talar vi om någonstans däremellan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
