enkät Centerpartiet vill se blandade upplåtelseformer i samma bostadsområden, så att människor kan göra bostadskarriär utan att flytta. De vill också minska Hyresgästföreningens inflytande över hyresnivåer så byggbolag ska ha lättare att få lönsamhet i sitt byggande.
1. Vilka är de viktigaste reformerna för att matcha de som efterfrågar bostäder med de bostäder som byggs eller görs tillgängliga?
Rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka, bland annat genom sänkta flyttskatter. I dag bor många kvar trots att de i vissa fall både vill och behöver flytta, men kostnaden för att sälja bostaden avskräcker. Om rörligheten ökar kan bostadsbeståndet utnyttjas mer effektivt. Och det blir lättare att hitta ett boende som passar den livssituation man befinner sig i. Det behövs också en rad reformer som rör bostadspolitiken, och vi vill se en blocköverskridande överenskommelse om bostadspolitiken så snart som möjligt efter valet.
2. Vem/vilka ska styra utbudet av bostäder som byggs?
I grunden behöver bostadsbyggandet utgå från människors behov. Därför behövs också en bättre fungerande bostadsmarknad. Men det är viktigt att sträva efter blandade upplåtelseformer så att man kan göra bostadskarriär utan att tvingas flytta från sitt område om man inte vill. Blandade upplåtelseformer bidrar också till ökad trygghet och bättre stadsmiljö.
3. Är ni för eller emot marknadshyror, och varför? Om ni är för – hur skulle ett införande av marknadshyror gå till?
Vi är för en marknadsanpassning av hyrorna på så sätt att marknadsvärdet bör ges större genomslag i nyproduktion. Besittningsrätten bör fortsatt vara stark och det ska finnas ett skydd mot plötsliga hyreshöjningar.
4. Bostäder med särskilt låga hyror, så kallad social housing – är det bra eller dåligt?
Sverige behöver en politik som kan möta det utanförskap som riskerar att bli allt allvarligare. Vi tror inte på idén att bygga hela bostadsområden i detta syfte, det finns många dåliga exempel på detta i andra länder. Däremot kan det finnas anledning att titta på hur man inom ett bostadsbestånd kan vika enskilda lägenheter för människor som annars skulle ha svårt att finna en bostad.
5. Går det att få ned priserna på byggande och hyror i nyproduktion, och hur? Vem ska betala om det kostar? (Byggbolag, staten, kommunerna t ex?)
Ja, men det sker inte bara genom politiska beslut. Vi ser i dag en tydlig teknikutveckling där byggandet effektiviseras och nya klimatsmarta material, såsom trä, kan användas på ett helt annat sätt än tidigare. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att korta planprocesserna, tillåta kommunal försöksverksamhet för enklare processer och minska regelkrånglet. Kommunerna behöver göra vad de kan för att förenkla och minska kostnaderna. Och branschen är såklart viktig i sammanhanget. Det behövs en dialog.
6. Vilken roll spelar allmännyttan i framtiden om ni får bestämma? Bör alla kommuner ha en allmännytta?
Allmännyttan kommer att vara viktig för att möta behovet av bostäder i hela landet. Men också för att bidra till att människor med knappa ekonomiska resurser ska ha möjlighet till en bostad. Dessutom kan och bör allmännyttan bidra till energieffektivt och klimatsmart byggande. Det är rimligt att de flesta kommuner har ett allmännyttigt bostadsbolag. Sedan så behöver allmännyttan spela olika roller i olika kommuner beroende på de lokala förutsättningarna.
7. Bör hyresgästers inflytande förändras på något sätt – till exempel öka eller minska – när det gäller hyreshöjningar och större renoveringar?
Hyresgästföreningens vetorätt vid presumtionsförhandlingar bör avskaffas. I dag kan Hyresgästföreningen i praktiken avvisa förhandlingsinitiativ från fastighetsägare om presumtionshyresnivåer. Det försvårar för fastighetsägare att få lönsamhet i nybyggnationer, vilket minskar intresset för att bygga.
8. Vill ni göra förändringar när det gäller ränteavdrag, rot-avdrag och fastighetsskatt, och i så fall vilka?
Vi vill att ränteavdrag och reavinstskatt, liksom övriga flyttskatter ses över i en bred blocköverskridande bostadsöverenskommelse. Flyttskatterna behöver sänkas för att rörligheten ska öka. Rot-avdraget är viktigt och behöver värnas. Vi vill också införa ett grönt avdrag som exempelvis kan gå till installation av solceller.
9. Svenskarnas stora skuldsättning, inte minst i form av bostäder beskrivs ofta som en statsfinansiell risk. Hur ser ni på den risken och vad bör göras?
Att hushållens skuldsättning ökade snabbt var skälet till att vi var drivande för att införa det första amorteringskravet. Det var nödvändigt, och hade ett brett stöd i riksdagen. Men det var förhastat av regeringen att nästan omedelbart rusa vidare med nästa amorteringskrav. De skärpta amorteringskraven har vi kritiserat, och vi står fast vid den kritiken. Nu är de införda och behöver utvärderas, därefter kan förändringar bli aktuella.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
