Centerpartiet väljer väg

Centerpartiet måste ta sig ur en djup kris. Men partiet är på god väg att göra samma misstag som andra småpartier.

Under parollen ”Nybyggarlandet Sverige” har Centerpartiet samlats till stämma i Åre. Som så ofta på partimöten är stämningen god. Som så ofta när Centerpartiet träffas är det tätt med stiliga folkdräkter, vars ägare rattar en iPad2. I rökrutan utanför TV 4 Sport Arena står två representanter för Småföretagarnas riksförbund. De är missnöjda med villkoren. ”Det är för mycket byråkrati, och mer har det blivit”, ska de berätta för så många centerpartister som möjligt, under de kommande dagarna.

Stämman inleddes i förmiddags, med trolleri. En illusionist trollade fram ungdomsförbundsordförande Hanna Wagenius ur en brinnande lejonbur. Wagenius talade stolt om avgående partiordförande Maud Olofsson, som inte köpt bilfabriker. ”De som inte står sig måste slås ut”, eldade Wagenius, som rev ned applåder. Sedan var det dags för Olofsson själv.

Nere för räkning, då som nu
Maud Olofsson och ombuden hon blickade ut över är fullt medvetna om att de representerar ett politiskt parti som befinner sig i en djup kris. Olofsson påminde om att så var fallet även för tio år sedan, när hon valdes. Sedan dess har Centerpartiet gått i en tydligare borgerlig riktning. ”Vi insåg då att vi måste förnya partiet. Det har varit avgörande för där vi är i dag”, sade Olofsson.

Den stora skillnaden mellan stämman Olofsson valdes vid och den som nu innebär hennes avgång, är att partiet sitter i regeringen. Den stora likheten är att Centerpartiet är nere för räkning.

I morgon förmiddag kommer partiet att välja sin ekonomisk-politiska talesperson Annie Lööf till ordförande. I slutet av januari i år presenterade Lööf, i rollen som ordförande för Centerpartiets valanalysgrupp, rapporten ”I skuggan av alliansens framgång”.

I rapporten konstaterades att valet 2010 var Centerpartiets sämsta sedan 1917. Stödet för Centerpartiet har rasat ihop i många kommuner i landet. Men rapporten tog också fasta på att Centerpartiet i Stockholms innerstad nu är större än Socialdemokraterna. Hur ska en sådan utveckling tolkas?
– Centerpartiets bas har alltid varit landsbygden och mindre städer. Ur det perspektivet är det förstås allvarligt för partiet att tappa många väljare ute i landet. Särskilt när de väljare partiet vinner finns i den extremt osäkra och rörliga väljargruppen ”boende i Stockholms innerstad”. Det är riskabelt att byta ut basen på det sättet, säger Svend Dahl, statsvetare vid Stockholms universitet.

Fortsätter resan högerut?
Enligt Svend Dahl beror väljarförskjutningen till stor del på att Centerpartiets traditionella roll i lokalpolitiken – ett brett och pragmatiskt parti, utan stora ideologiska ambitioner, som gärna samarbetar över partigränser – har varit svår att kombinera med en stark liberal profil. En profil Centerpartiet anammat under Maud Olofssons ledning.

Kommer Annie Lööf, som många menar, innebära en fortsatt promenad högerut för Centerpartiet?
– Nej, det tror jag inte. Jag tror att utmålandet av Annie Lööf som ”Timbrohöger” är ett uttryck för att Socialdemokraterna försöker använda samma taktik mot Centerpartiet som man lyckats med på lokal nivå, att angripa Centerpartiet på ideologisk grund, säger Svend Dahl.
– Lööf kommer visserligen ur en mer ideologiskt präglad generation och är mer marknadsliberal, men jag har svårt att se hur det på kort sikt skulle innebära att partiet blir mer marknadsliberalt. Snarare kommer hon tona ner den sidan och koncentrera sig på att hitta ett svar på väljarnas fråga ”Varför ska man rösta på Centerpartiet?”.

Väljarundersökningar har listat Centerpartiet som Sveriges mest otydliga. När borgerliga partiföreträdare och debattörer skriver efterord över Maud Olofssons decennium som partiordförande, lyfter alla fram hennes centrala roll i bildandet av den borgerliga alliansen.

Färre lyfter fram hennes avtryck i politiken. Centerpartiets inflytande i Fredrik Reinfeldts (M) regeringar har varit förhållandevis litet, och krympte ytterligare efter valet 2010.
– Det här är det riktigt svåra för Centerpartiet. Partiets företrädare har svårt att säga till väljarna ”det här har ni fått för att vi sitter i regeringen”. Visst, klassisk jordbrukspolitik har paketerats under parollen ”Matlandet Sverige”, men det var få som röstade för just det. Man bör ha i åtanke att 2006 var ett väldigt bra val för Centerpartiet, säger Svend Dahl.

Småpartifällan
Det här är kärnan i Centerpartiets problem. Man gjorde ett bra val 2006 men har inte lyckats kapitalisera på det. Maud Olofssons lojalitet gentemot övriga borgerliga partier har varit helt centralt för att regeringen skulle fungera. Men det har knappast gagnat Centerpartiet.

När nu ”Nybyggarlandet Sverige” trycks upp med stora bokstäver går tankarna till andra krisande småpartier. Kristdemokraterna försökte i valrörelsen 2010 profilera sig genom kampanjen ”Ett mänskligare Sverige”. Vänsterpartiet döpte samtidigt (för en stund) om sig till ”Välfärdspartiet”. Båda är exempel på försök att identifiera profilfrågor, och sedan sälja in dem med hjälp av reklamlogik.

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna vill gärna att opinionen ska uppehålla sig mer kring de frågor partierna själva brinner för. Centerpartiet tycks just nu vara på väg att pröva samma recept. Sannolikt är det inte vägen till en ny storhetstid. Annie Lööf är en både stark och skicklig politiker. Hennes uppgift blir inte i första hand att berätta för väljarna vad en progressiv migrations- och landsbygdspolitik innebär.

Utmaningen ligger i att förklara varför det behövs fler borgerliga partier än Moderaterna.