”Chock att rasismen mot romer sitter så djupt i Sverige”

Samhället tar inte diskrimineringen mot romer på allvar. Det krävs en ny institution för att förbättra situationen, anser Kommissionen mot antiziganism.

Kommissionen mot antiziganism släppte i fredags sin första delrapport. Vid presskonferensen slog de fast att diskrimineringen av romer är mycket utbredd.
– De som kommer in med traditionella romska kläder får nästan räkna med att en vakt följer med dem i affären i dag eller helt enkelt avvisade från affären, säger kommissionens ordförande Thomas Hammarberg.

– För mig som har följt frågan i många år blev det en chock att se att vardagsrasismen mot romer sitter så djupt i det svenska samhället, fortsätter han.

Soraya Post, ledamot i kommissionen, menar att 500 års antiziganism har skapat en konsensus i samhället mot romer och att alla måste arbeta tillsammans för att förändra situationen.

Skånepolisens registrering av romer, som uppmärksammades för två år sedan, är ett exempel på hur omfattande diskrimineringen mot romer är. Registret innehåller släktträd och är uppdelat på familjebasis.
– Under nazitiden togs det fram ett liknande register under rashygieniska institutet i Berlin, då byggde man registret på precis samma sätt, säger Soraya Post.

Säkerhets och integritetsskyddsnämnden, SIN, har slagit fast att registret är olagligt, men än så länge vill de inte konstatera att det är ett etniskt register, någonting som kommissionen mot antiziganism inte håller med om.
– Vi menar att det är alldeles klart att det är ett etniskt register, folk finns med på grund av sitt etniska ursprung. Nu vill vi att ansvar för registret ska utkrävas, säger Thomas Hammarberg.

Att det fanns ett register förvånade inte svenska romer. Det var omfattningen. I registret finns människor födda på 1880-talet, fram till barn som är födda 2013.
– Över ett tusen minderåriga var registrerade i polisens register, det är fullständigt oacceptabelt, säger Thomas Hammarberg.

Kommissionen var även kritisk mot Diskrimineringsombudsmannen, DO, och menade att romers anmälningar ofta faller bort och inte leder i åtal. Det gör att allt färre ser någon poäng i att anmäla kränkningar.

– Diskrimineringsombudsmannen tar inte sitt uppdrag fullt ut på allvar. Många romer har anmält diskriminering till DO, men det leder inte till åtal vilket sänker anmälningsgraden. Det gör att vi är tillbaka på ruta ett där diskriminering sker dagligen, men inte rapporteras, säger Erland Kaldaras, en av kommissionens ledamöter.

DO har, enligt kommissionen, inte tillräckligt med resurser för att hantera mer än ett fåtal anmälningar och borde utvecklas för att möta behovet som finns.

Ett annat förslag från Kommissionen är inrättandet av en ny institution för romer, liknande sametinget för samerna. Exakt hur den institutionen skulle kunna se ut och fungera kommer kommissionen lägga förslag på i kommande rapport.