Social dumpning Många nyanlända omfördelas från rika till socioekonomiskt svaga kommuner, vilket försvårar deras möjlighet till jobb. Civilminister Erik Slottner (KD) menar att det är svårt att komma åt problemet men att distansarbete kan vara en lösning.
43 procent av de nyanlända som anvisades till en rik Stockholmskommun 2017 flyttade inom tre år. Generellt sker en omfördelning till kommuner med högre socioekonomisk utsatthet och sämre arbetsmarknad, vilket försvårar etablering och integration. Det slår en ny rapport från Länsstyrelsen i Stockholm fast.
Civilminister Erik Slottner (KD) menar att detta inte är ett okänt fenomen, men att det är svårt att komma åt.
– Vi har inte kommunarrest i Sverige. Man är fri att bosätta sig där man vill. När statens ansvar för etablering upphör efter två år är tanken att man ska försörja sig själv. Då är det svårt att säga åt människor var de ska bo, säger Erik Slottner.
Han framhåller däremot att det finns en inneboende konflikt mellan att där det finns bostäder finns det ofta färre jobb, och tvärtom.
Forskare menar att detta gör dagens migrationspolitik paradoxal. Temporära uppehållstillstånd är huvudregeln och vägen till ett permanent uppehållstillstånd är genom arbete.
Det här innebär att blir en hög tröskel för nyanlända att få permanent uppehållstillstånd. Finns det några ambitioner från regeringens sida att göra något åt detta?
– Nu pågår en utredning (om ”social dumpning”, red. anmärkning) som tittar på det här. Vi vet inte hur stor problematiken är och var gränsen går för vad som är oetiskt handlande från kommunens sida och inte. Jag hoppas att utredningen kan ta fram lite mer exakta siffror, då är det lättare för oss som regering att agera och vidta åtgärder. Men det kan aldrig handla om åtgärder som begränsar rörelsefriheten för människor, säger Erik Slottner.
Det är inte heller omöjligt att bo på en ort och jobba på en annan, poängterar Erik Slottner. Distansarbete kan vara en potentiell lösning på det här problemet tror han.
– Sedan pandemin jobbar allt fler på distans. Antingen hela eller delar av sin arbetstid. Det borde göra det enklare även för nyanlända att hitta jobb där man faktiskt kan delvis jobba hemifrån och delvis på en annan ort, säger Erik Slottner.
Men är det realistiskt? Med tanke på att de jobb nyanlända ofta får kräver att man är på plats, som inom vård och omsorg?
– Det bygger naturligtvis på att de får ett jobb där de kan jobba på distans. Men den ort man bor på är man inte hänvisad att jobba i. Man kan bo på en ort och jobba på en annan, säger Erik Slottner.
Enligt länsstyrelsens rapport är 71 procent av de som flyttat till en kommun i ett annat län utan arbete, medan 61 procent som bor kvar inom länet har ett jobb. Men det skulle enligt Erik Slottner vara svårt att lösa det så att nyanlända åtminstone har möjlighet att bo kvar inom länet.
– Det skulle behövas väldigt mycket tankeverksamhet och kraft om man skulle ge kommunerna ett sådant uppdrag. Det skulle också ge upprörda känslor hos andra grupper som har svårt att få bostad.
Kommuner med socioekonomiska utmaningar har lyft att staten borde stå för etableringen under en längre tid eller stå för försörjningsstödet. Erik Slottner konstaterar att det inte finns några sådana förslag, varken i budgeten eller i Tidö-avtalet.
– Men just nu pågår en utredning som ska se över om det socioekonomiska tillägget i skatteutjämningssystemet är tillräckligt starkt i dag, säger Erik Slottner.
Läs mer: Ny rapport: Nyanlända flyttar från rika till utsatta kommuner
Läs mer: Forskare: Kommunernas bostadspolitik en ”lokal gränskontroll”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
