KLIMAT Irritation och besvikelse, hör till slutsatserna efter klimatmötet COP25 i Madrid. Men samtidigt kom 84 länder överens om att klimatambitionerna ska höjas.
Trots att klimatmötet i Madrid avslutades två dagar efter utsatt tid och med hårda förhandlingar in i det sista blev slutresultatet magert. Något beslut i den viktiga frågan om artikel 6, hur utsläppshandel mellan länderna ska behandlas, blev det som exempel inte. Flera länder pekas ut som bromsklossar i diskussionerna.
– COP25 blev en verklig besvikelse för många av oss som hade hoppats på att det skulle hända något på riktigt nu. Det känns som om att det här var en chans att få till viktiga förändringar i den regelbok som kommer att styra hur Parisavtalet ska användas. Det visar sig att en handfull länder valde att blockera det här arbetet, säger Anna Ljungström, samhällsplanerare och redaktör på Supermiljöbloggen, med särskilt fokus på COP25.
Läs mer: Klimatmötet COP25 i Madrid: »Vi har inte kommit tillräckligt långt«
Brasilien, USA, Saudiarabien och Australien pekas ut som bakåtsträvare i förhandlingarna, medan Kina och Indien har kritiserats för att de varit mer tillbakadragna i samtalen än de brukar vara.
– En stor anledning bakom detta som även Isabella Lövin pekat ut är USA:s beslut att lämna Parisavtalet. Det har skapat en misstro mellan länderna och lett till dålig stämning under förhandlingarna, säger Anna Ljungström.
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) sammanfattar COP25 med att hon är »oerhört besviken och irriterad«. Framförallt att det inte blev ett beslut kring den för mötet så viktiga frågan om artikel 6, det vill säga ett regelverk för hur länder ska kunna samarbeta för att minska de globala utsläppen.
– Det är enormt oroande. För det här är också en möjlighet för världen att jobba snabbare om vi kan jobba tillsammans, men nu skjuts frågan upp ett år. De här helt självklara reglerna måste vara färdiga då, för om vi ska kunna öka takten så behöver vi jobba tillsammans, säger Lövin i en intervju i Dagens Nyheter.
Läs mer: »För en utomstående kan det verka väldigt konstigt«
Annika Christell, jurist vid Naturvårdsverket och Sveriges klimatförhandlare för utsläppsbegränsningar håller med om att förhandlingarna var svåra. Även hon tror att det kan bero på att USA:s utträde ur Parisavtalet lett till osäkerhet som bland annat märktes genom att flera länder fokuserade mer på klimatkonventionen, som USA fortfarande är kvar i, än tidigare.
– Det är beklagligt att reglerna för samarbetsformerna under artikel 6 inte kom på plats nu, eftersom parterna ska lämna in uppdaterade klimatåtaganden nästa år. Möjligheten att samarbeta över nationsgränserna för att uppnå sina klimatlöften skulle kunnat leda till att länder vågar vara mer ambitiösa, säger hon, och fortsätter:
– Samtidigt kommer en del utvecklingsarbete att fortsätta, trots att beslut inte kunde fattas om regelverket på COP25. Som vi hörde under det avslutande mötet tänker länder såsom Japan och Schweiz fortsätta sitt förberedande arbete med en av samarbetsformerna under artikel 6. Sen ska vi också komma ihåg att länder kan samarbeta på andra sätt än genom artikel 6.
Till de större frågor som inte fick sin lösning utan skjuts fram till nästa klimatmöte hör, utöver artikel 6, också frågorna om transparens och rapportering samt frågan om gemensamma tidsramar för ländernas klimatåtaganden.
– Jag tänker att vi framöver behöver prata mycket med övriga parter som en förberedelse inför nästa möte. Inom EU behöver vi också jobba vidare med att utveckla våra positioner och aktivt delta i olika internationella forum där frågorna diskuteras. Förhoppningsvis kan EU:s nya beslut om klimatneutralitet till 2050 bidra till att länder känner större förtroende för klimatarbetet igen, säger Annika Christell.
Även Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie tycker att beslutet under EU-ländernas toppmöte om att Europa ska vara klimatneutralt år 2050 gav en extra skjuts till den svenska delegationens arbete i Madrid.
– Jag tror det gav oss i EU-delegationen ännu mer råg i ryggen att stå upp för ambitionsskrivningarna, att vi fick en så tydlig signal från våra stats- och regeringschefer att EU har satt ett sådant mål. Och också indirekt till övriga länder. När en av världens största samlade ekonomier är så tydliga i vad som är vårt mål ställer det också större krav på andra att både respektera och acceptera det målet, säger Mattias Frumerie, under ett seminarium på måndagen hos tankesmedjan Fores.
Läs mer: Känd bedragare på klimatmötet
Bland det positiva som blev resultatet av COP25 är att samlingsbesluten från klimatmötet innehåller en text om en höjd ambitionsnivå i nästa års klimatåtaganden från länderna, så kallade NDC:er (Nationally Determined Contribution) – de nationella klimatplaner över utsläppsminskningar som varje land lämnar in som en del av Parisavtalet. Men det krävde en hel del hårda diskussioner för att komma vidare efter ett första utkast med skrivelser som skulle ha signalerat ett försvagande av Parisavtalet.
– De fick i sista stund till en skrivning om att alla länder behöver höja sina nationella klimatambitioner till klimatmötet nästa år, då samtliga länder ska lämna in sina uppdaterade klimatplaner. Men det var verkligen i grevens tid. 84 länder har dessutom redan lovat att de kommer att skärpa sina nationella åtaganden, säger Anna Ljungström på Supermiljöbloggen.
Och även om besvikelsen över att de stora frågorna inte kom till beslut, var det ändå en rad frågor som avslutades. Bland dem beslut inom översynen av den så kallade Warszawamekanismen för skador och förluster till följd av klimatförändringarna, en ny åtgärdsplan för jämställdhet och även beslut kring urfolksplattformen – som har syftet att få med frågor som berör urfolken i COP-förhandlingarna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
