Bärplockarna Obetalda löner, lån till höga räntor och trassel med transporter och boenden. Rapporter om usla villkor för de thailändare som kommer till Sverige för att plocka bär på sommaren har avlöst varandra genom åren. Men trots alla missförhållanden får samma bemanningsföretag förtroende att än en gång ansvara för de thailändska bärplockarnas löner och arbetsvillkor. Och än så länge har årets bärsäsong varit långtifrån problemfri. Mats Wingborg har träffat bärplockare och företag på plats i Västerbottens inland. Här är hans rapport.
Damm yr från vägen när minibussen bromsar in framför livsmedelsbutiken i Hällnäs i Västerbotten. Bildörren slängs upp. Från de överfyllda rissäckarna i baksätet sprids en dov och sötaktig doft av blåbär. En bärplockare hoppar ut. Hans luva är neddragen över ögonbrynen för att skydda från myggor och i mungipan glöder en cigarett. Han vet vad han ska köpa. En trisslott, några lättöl och två paket kex. Men i dag åker också något annat med i kundkorgen, flera förpackningar med kött.
Något är inte som det ska. De thailändska plockarna borde få väl tillräckligt med mat på förläggningen?
I Åsele, längre västerut i Västerbotten, står Johan Breitholtz vid ingången till sitt bärföretag bakom OK-macken. Han är sammanbiten. Tidigare säsonger har han fått kritik för oseriös bärhandel där plockare kommit i kläm. I år har han problem med bilarna. Men enligt honom själv handlar det bara om tre minibussar som inte varit besiktigade från början. Nu har alla bilar, säger han, fått grönt ljus. Han ser nöjd ut och tillägger att det är ett ovanligt bra bärår. Dessutom har han något att berätta. Två dagar tidigare stod en minibuss med plockare utanför hans kontor och frågade om de inte kunde få byta arbetsgivare och börja jobba åt honom i stället. Plockarna kom från Hällnäs och berättade att det var ont om mat där och att det var brist på sängkläder på förläggningen. Dessutom få bilar. Johan Breitholtz lyssnade. Några av plockarna hade jobbat för honom tidigare år, men att ta över dem var inte möjligt. De thailändska plockarna är inte ens anställda av svenska bärföretag utan av thailändska bemanningsföretag.
Minibussen med de thailändska plockarna fick köra tillbaka de nästan 20 milen till i Hällnäs och till förläggningen i det säregna området med stora gula tegelbyggnader. Sedan drygt 10 år tillbaka kallas området för Parken. Från 1926 till slutet av 1960-talet var anläggningen ett av Sveriges största sanatorier för lungsjuka. Störst var verksamheten på 1950-talet. Då var det som en stad i miniatyr med eget vattenkraftverk, vattentorn, skola, bageri och glasmästeri. Sedan dess har en del av byggnaderna förfallit medan andra har använts för missbruksvård och under det senaste årtiondet som bostad för utländska bärplockare.
Parken ägs sedan 10 år tillbaka av thailändskan Wilaiporn Thaingam, vanligen kallad Mem, genom företag Windelvest AB. Hon är också ägare av ett av Thailands största bemanningsföretag PST Oversea, som i år hyr ut thailändska bärplockare till det svenska bärföretaget Myrtill Bärhandel. Det drivs i sin tur av Peter Green, som också är VD för PST Överseas filial i Västerbotten med adress i Vindeln. En annan central person är Dick Stål, som sitter i styrelsen för Windelvest och är styrelsesuppleant i Myrtill. Det svenska bärföretaget, det thailändska bemanningsbolaget och företaget som äger anläggningen där plockarna bor är med andra ord starkt sammantvinnade.
De bär som plockas av thailändarna transporteras med lastbil till Lettland där de tas emot av köparen Sparlats. En mindre del av bären säljs till Målaren i Norr, en målerifirma i Lycksele som har bärhandel som sidoverksamhet. Det var Målaren i Norr som för två år sedan köpte bär av bulgariska plockare som inkvarterats i ett lägenhetshus i Vidsel i Älvsbyn där det saknades vatten. För att kunna laga mat och tvätta sig tvingades plockarna hämta vatten från en närbelägen fontän.
Alla dessa namn är värda att komma ihåg. De ingår i en förhistoria som man bör känna till för att bedöma vad som nu sker i Hällnäs. I januari 2015 hölls en rättegång i staden Korat i provinsen Isan i Thailand. Utanför byggnaden vid Klang Plaza höll gråtande thailändska plockare en manifestation. De hade anlitats av Mems dåvarande bemanningsföretag Phoenix Enterprise säsongen 2013 för att plocka bär i Sverige. För att kunna resa till Sverige hade plockarna tagit stora lån. Men lönerna betalades aldrig ut. Enligt Kommunal handlade det om fyra miljoner i obetalda löner. I Thailand stämde arbetarna det thailändska bemanningsföretaget. Då hotade Phoenix Enterprise med att driva in de pengar som man lånat ut till arbetarna och därtill lägga på en hög ränta. Summorna motsvarade en genomsnittlig årsinkomst och de thailändska plockarna skulle tvingas att sälja hus och markplättar för att kunna betala. För dem fanns inget val. De blev tvungna att dra tillbaka sina lönekrav och dessutom be företaget ”om ursäkt”. Ärendet väckte stor uppmärksamhet i Thailand och tv-kanal 9 rapporterade från rättegången. Vinkeln var att arbetarna inte bara blivit lurade på sina löner utan också att räntorna på lånen var orimligt höga.
Det svenska bärföretaget, Ståls Plantering & Röjning AB, där Dick Stål hade en central roll, skyllde på den lettiska bärköparen Sparlats. Mems advokat svarade att arbetarna visst fått betalt, men att de inte hade kunnat betala tillräckligt för mat och logi i Sverige. Därför var man tvungen att göra avdrag på lönen. Hon klargjorde också att hon inte tänkte ta något ansvar för att plockarna skulle kunna resa tillbaka till Thailand utan skulder. De upprörda arbetarna gick ut i strejk och reste till Umeå och demonstrerade utanför Kommunals kontor, det förbund som slutit kollektivavtal för de thailändska plockarna. En man blev så desperat att han hängde sig på en offentlig toalett i centrala Umeå.
Aktörerna 2022 är i stort sett de samma som 2013 – Mem, Stål och Sparlats. Men Migrationsverket har trots det givit tillstånd till Windelwest AB och PST Oversea för att bedriva bärplockning med thailändska arbetare. Argumentet är att företag som tidigare misskött sig så ändå måste få en ny chans om alla papper är i ordning och förläggningen är godkänd. Det kan låta rimligt, men frågan är om kontrollen av företagen varit tillräckligt noggrann. Från svensk horisont är det också nära nog omöjligt att få insyn i de thailändska bemanningsföretagens verksamhet.
En ny sak har hänt under dessa år. Vid infarten till Parken har det satts upp skyltar där det står ”Tillträde förbjudet” och ”Kameraövervakning”. Jag struntar i uppmaningarna och promenerar vidare. Vägen går brant uppåt. Anläggningen är byggd på en kulle ovanför Vindelälven. Framför en av byggnaderna finns en stor asfaltsplan där de thailändska plockarnas bär tas emot. Där ligger rissäckar med plockade bär som ingen har tagit hand om. Längre bort står fulla bärlådor travade i högar. Det är bär som omedelbart borde transporteras till fryshus. En av de thailändska plockarna som är på plats slår ut med armarna. Han är rädd för att svara på frågor. Men jag får kontakter som snart kommer till användning.
Några dagar senare får jag tillgång till flera korta filmer som thailändska plockare filmat med mobiltelefoner. En tolk översätter vad plockarna säger. På en av filmerna sitter en thailändsk plockare på golvet och äter ris och kyckling och klagar på att det är samma mat varje dag, både till frukost och middag. På en annan kommer en grupp plockare till matsalen, men maten visar sig vara slut. En video visar hur plockare använder en burk för att ösa vatten från ett handfat vid en toalett till ett kar samtidigt som de säger att det råder brist på kranar för att fylla vattendunkar. På en fjärde film har en minibuss med plockare fått bensinstopp i skogen. En man traskar i väg för att hitta en bensinmack samtidigt som de andra berättar att bensinkorten som företaget gett dem inte fungerar.
Ytterligare information kommer till min mobil via ett annat bärföretag som fått uppgifterna. Det är ett meddelande om att plockarna inte fått veta om hur stora lån de har, vilken ränta som gäller och hur mycket de hittills har tjänat. De ska ha en garanterad månadslön på 23 183 kronor, om de plockar bär till ett större värde kan de tjäna mer.
Både Peter Green, som representerar såväl bärplockarföretaget Myrtill som PST Overseas svenska filial, och Dick Stål från Windelwest, förnekar att det finns problem. De medger att det inledningsvis varit brist på bilar, men att det numera är åtgärdat. De tillbakavisar också att plockarna inte skulle ha fått rätt information om villkoren.
– Det florerar alltid en massa rykten i den här branschen, säger Peter Green.
Från början har 300 thailändska plockare blivit inkvarterade i Hällnäs, men ett antal av dem flyttades till en förläggning i Österforse i Ångermanland. Nya vittnesmål tyder på att de arbetare som flyttat varit missnöjda. Men de ansvariga vägrar att erkänna något fel och hävdar att bytet av förläggning har andra orsaker.
– Nej, det handlar om att de som plockar åt Målarna i norr själva ville flytta och plocka bär i det området, säger Dick Stål.
Ord står mot ord. Flera vittnesmål tyder på missförhållanden medan företagsledningen menar att allt fungerar som det ska. Även om varningslampor blinkar finns skäl att hålla huvudet kallt. En del uppgifter om olägenheter har slingrat sig fram i långa banor. En vanlig kedja är att en thailändsk plockare har bekanta och släktingar som bor i Sverige som de pratar med. De för uppgifterna vidare till konkurrerande bärföretag. Snart surrar det av rykten och det är inte ovanligt att företrädare för olika bärföretag förtalar varandra. Samtidigt har bärföretagen ett gemensamt intresse. Om företag missköter sig kan den thailändska myndigheten DOE dra åt tumskruvarna och dra ner på den kvot av plockare som får resa till Sverige för att jobba, något som drabbar hela branschen. Det har hänt i Finland. 2019 fick landet enbart ta emot 2500 plockare efter att en del plockare under säsongen före tvingats att bo i containrar.
Snart hamnar mer otvetydig information på bordet. Inom några dagar sker två inspektioner utifrån. Först på plats är Vindelns kommun som kontrollerar lokalerna. Kritiken är omfattande. Bara en toalett på 18 arbetare, badrummen i dåligt skick och bristfälliga rutiner för städning och renhållning. Därtill för många plockare i minibussarna, bilbälten som inte används och ingen registrering av livsmedelsverksamheten. Utrustningen i köket är mer anpassad för privata hushåll. Anmärkningarna är flera: diskmaskiner saknas, torftig förvaring av livsmedel, bristfällig hygien i köket och dörren till köket saknar handtag. Mycket att åtgärda med andra ord. Men inte tillräckligt för att verksamheten ska få bomma igen.
Nästa inspektion sker av Kommunal, som har slutit kollektivavtal med det thailändska bemanningsföretaget. Den lokala företrädaren för Kommunal i Västerbotten som är ansvarig för frågan, blir sjuk i covid-19. Jörgen Gustavsson, som är stationerad vid kontoret i Stockholm och har ansvaret för avtalet, får genomföra besöket på egen hand.
Han säger att han blev väl mottagen och att företrädarna för Myrtill medgav att det råder flera brister. De bilmekaniker som företaget har anlitat och som följt med plockarna från Thailand har inte haft rätt utbildning och inte kunnat sköta sitt jobb. Och det har varit problem med bensinkorten.
Jörgen Gustavsson vandrar runt i lokalerna och konstaterar bland annat ingrodd smuts i duschrummen och att utrustningen i köket inte håller måttet.
– Men företaget lovade att köket ska rustas upp. Ja, överhuvudtaget lovar de att rycka upp sig. Jag har svarat att det är en förutsättning för att vi ska sluta ett nytt kollektivavtal.
Vad som sker framöver vid anläggningen i Hällnäs återstår att se. Bärsäsongen är ännu inte slut. Ska de thailändska bärplockarna denna gång får ut en korrekt lön och slippa orimliga räntebetalningar för de pengar som de har lånat? Frågan är också om det blir ett förnyat avtal med Kommunal. Avtalen är tvååriga och det nuvarande slöts redan förra året.
– Vi kommer att följa upp vår inspektion. Först därefter kommer vi att ta ställning till ett eventuellt förnyat avtal, säger Jörgen Gustavsson.
Artikelserie:
Detta är den första texten av fyra som Dagens Arena kommer att publicera om villkoren för utländska plockare som i år kommit till Sverige för att plocka skogsbär. Kommande delar är:
Del 2: Så luras de thailändska plockarna på pengar
Del 3: Från lokala bäruppköp till storskalig bärplockning
Del 4: Bärplockande ukrainskor får rapporter från krigsfronten
Mats Wingborg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
