Dags att rädda bankerna

Eurokraterna håller andan när finska och tyska parlamentariker i dagarna ska rösta om EFSF. I potten ligger stöd till banker som lånat ut vidlyftigt, till dålig säkerhet.

I dag röstar den finska riksdagen om förslaget att utöka befogenheterna för den Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF). I morgon gör den tyska förbundsdagen samma sak.

EFSF är en av de mer betydande delarna i det politiska projekt som allmänt går under namnet ”räddningspaket”. Hittills har fokus legat på att rädda krisande länder. Nu vill euroländernas ledare att EFSF ska kunna rädda fler delar av den europeiska ekonomin.

EFSF etablerades i juni 2010, efter ett beslut fattat av euroländernas finansministrar i maj samma år. Syftet var att skapa en temporär finansiell mekanism, med uppgift att koordinera utlåning av pengar till euroländer som inte längre har möjlighet att låna på den reguljära finansmarknaden. Hittills har Irland och Portugal fått lån av EFSF.

Nu ska mandatet för EFSF alltså utökas. Om parlamentarikerna i Finland och Tyskland (och den 11 oktober Slovakien) röstar som euroländernas ledare vill, kommer EFSF ges möjlighet att tillföra kapital till europeiska banker med likviditetsproblem. Bland annat handlar det om franska banker, som ska ha lånat ut stora summor med hög risk till Irland, Spanien, Portugal och Italien. Hur stora summor och till vilken risk är höljt i dunkel.

Men de ökade befogenheterna handlar inte bara om banker. I potten ligger även att EFSF ska kunna köpa statsobligationer av medlemsländer, som har svårt att få dem sålda till rimliga räntor på marknaden.

Om så sker innebär det att EFSF tar över den uppgiften från den Europeiska Centralbanken (ECB), som sedan en tid tillbaka på eget bevåg köper statsobligationer. De flesta bedömare är överens om att ECB:s köp av obligationer i sig har varit nödvändigt. Men att ECB är köpare har kritiserats: Centralbanken ska inte syssla med finanspolitik, har det hetat. Ett utökat EFSF-mandat löser det problemet.

Dessutom: Om det nu blir så att EFSF:s mandat utökas, kommer euroländerna sannolikt att behöva höja nivån på de garantier de gett till EFSF. I dag uppgår de till 440 miljarder euro, en nivå som behöver bli ungefär dubbelt så stor, om något ska kunna göras i praktiken. Mer tillskjutna pengar är dock kontroversiellt, framför allt i Tyskland. Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble har vid upprepade tillfällen motsatt sig en ökad finansiering till EFSF. En åsikt han delar med många tyska väljare.

Det mesta tyder dock på att den finska riksdagen och den tyska förbundsdagen röstar ja i morgon. Samtidigt fortsätter strejkerna och protesterna mot nedskärningarna i Grekland. Oavsett om ett större mandat för EFSF är rätt medicin för Europas ekonomier eller inte, är avståndet mellan medborgarna och makthavarna större än på länge. Om krisen fortsätter att förvärras är det ett gap som inte lär minska.