DIGITALISERING Det första lagkravet för tillgänglighet i digital offentlig service har trätt i kraft. Men hur illa det är ställt med nåbarheten för syn- och hörselskadade finns det ingen samlad bild av.
I dag, den 23 september, träder det första av två krav kopplat till Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service i kraft: Samtliga nya sajter med offentlig service, publicerade inom det närmaste året, ska vara nåbara för alla. Och om ett år ska samtliga offentliga webbplatser vara tillgängliga för alla användare. I juni 2021 även appar för offentlig service.
På Synskadades Riksförbund finns det flera berättelser om användare som inte kunnat sköta det mest vardagliga av samhällstjänster på myndigheters webbplatser.
– När du vill anmäla vård av barn hos Försäkringskassan är det till exempel tvärstopp. Läsa årsbesked på CSN är väldigt svårt eftersom pdf-filerna inte går att läsa av. Och passbokning hos polisen fungerar inte för mig som synskadad. Dessutom har vi sett en rätt kraftig ökning av antalet kryssrutor för samtycke som inte fungerar för en synskadad efter att gdpr infördes, säger Henrik Götesson, ansvarig för arbetet med digital tillgänglighet hos Synskadades Riksförbund.
om tillgänglighet till digital offentlig service innefattar:
– Alla statliga och kommunala myndigheter.
– Beslutande församlingar i kommuner och landsting.
– Offentligt styrda organ (de flesta kommunala företag).
– Privata aktörer som bedriver yrkesmässig verksamhet med offentlig finansiering inom skola, hälso- och sjukvård samt omsorg.
– Enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd som får statsbidrag för ersättning för högskoleutbildning på grund- eller avancerad nivå, eller för utbildning på forskarnivå.
Trots de exempel som Henrik Götesson kan återge så finns det ingen samlad bild av hur omfattande bristerna i den digitala tillgängligheten är, det har ännu inte utretts.
– Generellt uttryckt fungerar det här dåligt och att det inte finns en helhetsbild över bristerna är i sig ett problem. Det pågår arbete för att åtgärda det här, men vi upplever att funktionshinderfrågorna inte är särskilt prioriterade, säger han.
I september 2018 bildades Myndigheten för digital förvaltning, Digg, som bland annat har som sitt uppdrag att vara tillsynsmyndighet för webbtillgänglighet. Att den är nystartad kan möjligen förklara att även Digg fått kritik för sin digitala tillgänglighet.
– Vi har fått synpunkter på läsbarheten på vår sajt och kontrastproblem i färgsättningen, och att vissa sidor var taggade med fel språk. Lagkravet om tillgänglighet gäller inte för oss förrän om ett år, men vi kommer självklart att åtgärda det här så snart som möjligt, säger Jan Bergdahl, projektledare för tillgänglighetsdirektivet på Digg.
Kontrastproblem kan uppstå när text och bakgrund är i färger som inte fungerar för någon med en synnedsättning (läs mer i faktarutan).
Att det ännu inte finns någon helhetsbild kring eventuella brister på sajter för offentlig service förklarar Bergdahl med att myndigheten fortfarande är i uppstartsskedet.
– Rent generellt är vår uppfattning att det finns brister som behöver åtgärdas på webbplatserna som omfattas av lagen, men också att man jobbar med tillgängligheten. I de kontakter vi har haft med myndigheter har vi bland annat fått höra om brister i pdf-dokument och formulär och kontrastproblem i färgsättning som gör sajterna mindre tillgängliga, säger han, men vill betona att det är svårt ge en generell bild.
Från Synskadade Riksförbunds sida ser man ett grundläggande problem i att det är svårt att hitta personer med kompetens inom tillgänglighet bland de som konkret bygger eller förvaltar hemsidor.
– Det verkar inte finnas en generell kunskap inom de standarder som gäller för att ge en digital tillgänglighet. Det är förstås ett problem om tillgänglighet inte är en naturlig del i webbutbildningarna, säger Henrik Götesson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
