“Lite mer piska på de arbetslösa så får de jobb, tror regeringen, men det har visat sig att det inte är så.”
Regeringens storsatsning på jobbcoacher har kritiserats många gånger, bland annat för att det tusental företag som arbetar med coachning i flera fall varit oseriösa eller åtagit sig så många arbetssökande att de inte hunnit ge tillräckligt mycket coachning. Nu visar det sig att satsningen, som sedan 2009 kostat 3 miljarder kronor, inte lett till fler jobb.
En studie som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering gjort på uppdrag av regeringen visar att coachningen inte tycks fungera. Tiden i arbetslöshet förkortades med bara sju dagar för de som fick ett arbete efter att ha varit hos en jobbcoach, enligt rapporten, och lika många var inskrivna hos arbetsförmedlingen efter coachningen som före.
– En generell slutsats är att är att ju närmare arbetsmarknaden man står, desto bättre effekt av jobbcoachning. Ur ett sådant kostnadsperspektiv kan man tänka sig att detta inte var jätteeffektivt, säger Linus Liljeberg, en av rapportförfattarna, till Sveriges Radios Ekot.
Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ylva Johansson instämmer.
– Det som leder till jobb ska man behålla och det som inte leder till jobb ska omprövas. Det visar sig nu att för väldigt många grupper funkar inte jobbcoachning. Då bör man sluta med det. För vissa grupper som står väldigt långt från arbetsmarknaden försämrar det chanserna. Då bör man definitivt sluta med det. För vissa som står väldigt nära arbetsmarknaden, som har en bra utbildningsbakgrund, fungerar det. Bra! Kul! Fortsätt med det, säger hon till Dagens Arena.
Josefin Brink, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, vill avskaffa systemet helt.
– Vi vill avveckla hela systemet med jobbcoacher. De här tre miljarderna är vad man betalar till coachföretagen. Hur mycket de tagit ut i vinst vet vi inte, men man överbetalar för tjänsterna jämfört med om man gjort det här i arbetsförmedlingens egen regi. Det finns redan personer på arbetsförmedlingen som kan det här. Sen frågar vi oss också hur mycket administration om ägnas åt jobbcoacherna. När man upphandlar hundratals olika jobbcoacher kostar det en hel del i administration.
Även Mehmet Kaplan, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, menar att miljarderna satsats fel.
– Det har varit bortkastat. Pengar har gått till fel ställen och det har kostat väldigt mycket. Vi har sagt ”vänta och se, de här kanske kommer att funka” men tittar man på vad man kunde fått för de här pengarna i stället har jobbcoachningen varit enormt dyr.
Tidigare granskningar har avslöjat att våldsdömda, skattefifflare, bedrägeridömda och företag med ett stort antal betalningsanmärkningar kontrakterats för jobbcoachning, framför allt när reformen var ny.
Aftonbladet avslöjade också att vissa av coacherna jobbade med sånt som neurolingvistisk programmering, som beskrivs som ”ovetenskaplig hjärntvätt” och hypnos.
– Vi tillskjuter många miljarder för att de arbetssökande ska få den hjälp de behöver. Mitt första krav är att det ska leda till ett bra resultat, sa tidigare arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) för tre år sedan.
Ylva Johansson tror att regeringen kommer beskriva det här som just ett bra resultat och att de är nöjda med jobbcoacherna.
– Jag hoppas att man inte är det men befarar att man är det. Man har bestämt sig från början för en politik och sen om den inte passar med verkligheten håller man fast i alla fall och skyller ifrån sig eller trixar med siffrorna.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet betonar samtliga att regeringen borde satsat på utbildning i stället.
– Grundproblemet är att det finns för få jobb att söka. Men man vet att det som fungerar för att underlätta på individnivå är att utbildning. Det är det i särklass mest effektiva om man inte har rätt kvalifikationer. Och det är detta som regeringen skurit ned på mest, säger Josefin Brink.
– Regeringen tog bort utbildning och införde fas 3 och jobbcoacher. Nu visar det sig att det inte fungerar. Men man håller ändå fast vid det här eftersom det är ideologiskt motiverat, säger Ylva Johansson.
Mehmet Kaplan håller med.
– Vi kunde ha utbildat inom bristyrken, på komvux och göra plats på folkhögskolor för att folk ska kunna läsa in grundskolan. Man måste göra om och göra rätt när det blir fel men regeringen verkar inte intresserad av det. Det finns en övertro på piskan. Lite mer piska på de arbetslösa så får de jobb, tror regeringen, men det har visat sig att det inte är så.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
