NYHET Regn, kyla och allmänt standardsvensk sommar. Det har vissa lyft som ett bevis för att klimatförändringarna inte existerar. »Ett tröttsamt påstående« tycker klimatexperten.
»Alla party-poopers som inte kunde låta oss ha EN fin sommar utan skulle vältra sig i klimatlarm och ångest – I give you sommaren 2019. Hoppas ni skäms, futtiga människor.« Twitterinlägget från opinionsbildaren pryds av en skärmdump från en vädertjänst som visar dagar av kyla och regn i juni och juli. Hon är inte unik, påståendet om att dåligt sommarväder skulle vara ett bevis för att det inte råder klimatkris är inte ovanligt. Men desto mer tröttsamt, tycker Martin Hedberg, meteorolog som tidigare arbetat inom Försvarsmakten, som väderpresentatör på SVT och med expeditioner – men nu är en väl anlitad föreläsare om klimat och framtidsscenarier. Han är också aktuell med en bok om extremt väder.
– Om det är någon som inte har förstått att klimatet förändras är det en sak, då kan vi förklara skillnaden mellan väder och klimat och så går vi vidare. Men när jag märker att det är klimatskeptiker eller lobbyorganisationer som använder vädret som argument för att lura människor är det helt förfärligt.
Det heter global uppvärmning eftersom det handlar om medelvärdet av uppvärmningen av hela jorden, påpekar Martin Hedberg.
– Väder är det som händer just nu, temperaturen just nu, om det regnar eller solen skiner just nu, på en speciell plats på jorden. Klimat är statistik på vädret, bland annat medeltemperaturen över tid eller havsnivån över tid på hela planeten. Sedan kan det vara så att det en dag i Stockholm, eller New York, eller Shanghai, är lite kallare eller varmare. Men det betyder inte att det globala medelvärdet följer med upp eller ner.
Hur vädret och temperaturen förändras från en dag till en annan är inget bevis på den långsiktiga klimatförändringen.
– Många av de väderförhållanden som skeptikerna tar som motbevis är i sig en följd av klimatförändringar som har förutspåtts av forskare. Ju varmare vi har i luften, desto mer vattenånga bildas, vilket ger mer nederbörd som regn och snö. Det snöar till exempel mycket mer när det är minus 10 än när det är minus 30.
Läs mer: SMHI: Extremsommaren kan bli normalläge
Många av de förändringar vi ser i dag i tropiska cykloner, korallrev som bleks, isar som smälter och att det snöar mer på Grönland är sådant som klimatforskare redan har påtalat skulle ske.
– Det här leder till stora åtgärder som våra samhällen måste hantera. Och det är så otroligt bråttom. Det här är något vi hade kunnat börja med för 30 år sedan, det finns inget vetenskapligt som kommit fram som har omkullkastat teorierna kring klimatförändringarna.
»Vuxnas ilska mot klimatstrejkande barn handlar om oförmåga att ta ansvar« sade psykologen Liria Ortiz i en intervju i Dagens Arena tidigare i år, som en följd av påhoppen på Greta Thunberg och klimatstrejkande barn och unga. Martin Hedberg är inne på samma linje, att det för vissa är så mycket mer bekvämt att helt enkelt fortsätta blunda.
– De som förstår vad klimatförändringarna innebär – både konsekvenserna av dem som att havsnivån stiger, vädret blir mer extremt, orkanerna levererar mer vindar och vatten till exempel – är det väldigt jobbiga insikter. Det leder till att man behöver göra stora förändringar av sin livsstil och det påverkar möjligheten till arbete.
För näringslivet kräver en klimatinsikt omställning till nya affärsmodeller, där man inte är beroende av fossilt bränsle och tar ansvar för klimatet på ett helt annat sätt än i dag.
– Den transformationen är väldigt jobbig. Då är det förstås skönt att höra någon säga med kraft att ”det där med klimatförändringarna är bara hittepå”. Väljer jag att tro på det så behöver jag ju inte ändra livsstil, jag behöver inte skola om mig. Eller som företagare med affärer inom till exempel olja och kol göra stora ekonomiska förluster.
För de industrier och nationer som lever på fossilt kol handlar det om pengar och makt, menar Martin Hedberg. Det behöver den som lyssnar på opinionsbildare tänka på, tycker han, och välja vilka röster man litar på.
– Jag vill uppmana människor att gå till källorna, att känna förtroende för forskningsinstitut, högskolor och universitet. Läs det som publiceras på seriösa tidskrifter som Science, Nature och Pnas. Granska vilka som står bakom lobbyorganisationer och vad företagen livnär sig på, källgranska opinionsbildarna.
Läs mer: Saudiarabien blockerade IPCC-rapport
Vad kan den som känner klimatångest göra, vad har störst betydelse i vad en enskild person kan göra för klimatet?
– Den viktigaste handling du kan göra, som har störst inverkan på en enskild individs klimatavtryck, är att sluta flyga. Eller åtminstone halvera flygandet. Det bidrar också till att ställa om samhället när näringslivet, myndigheter och beslutsfattare förstår att det behövs andra alternativ än flyg.
En annan förändring som gör stor skillnad för det personliga klimatavtrycket är att äta mer växtbaserat. Och känn inte klimatångest, tycker Henrik Hedberg. Det är inte för sent och det varje individ väljer att göra, gör också skillnad – även om det kanske kan kännas lite obetydligt för en själv. Mycket handlar om att vara just en förebild genom sin egen omställning – och att samarbeta med fler som vill agera för klimatet.
– Man kan inte rädda världen själv, det kräver att många människor gör de här förändringarna. Att förändra sin egen livsstil handlar också om hur mycket inflytande man har på sin omgivning, att man kan påverka andra att ställa om och skapa nya sätt att samarbeta med andra klimatmedvetna.
Det krävs kunskap och nya kompetenser för att lösa våra mänskliga behov på nya sätt, menar Martin Hedberg. För det behövs det samarbete och fler mellanmänskliga relationer. Konsumentmakten är ett exempel på hur klimatmedvetna som grupp kan påverka i positiv riktning, exempelvis genom att bojkotta varor från Brasilien för att protestera mot skövlingen av Amazonas.
– Det kan göra skillnad. Till exempel visade vi i Sverige att vi inte accepterade de franska kärnvapensprängningarna på Mururoa genom att bojkotta franska viner, vilket faktiskt hade betydelse.
Provsprängningarna på den polynesiska atollen avslutades i mitten av 1990-talet, efter starka protester från omvärlden.
– Man ska inte vara naiv och tro att en enstaka aktion gör skillnad, men många bäckar små gör att vi rör oss i rätt riktning.
Det är också möjligt att göra skillnad genom sin privatekonomi, att se till att pensionspengarna investeras i icke miljöförstörande företag som tar ansvar även i sociala frågor. Eller att byta elbolag till ett som har förnybar energi.
– Genom att ställa de här kraven så förändrar du marknaden. Och genom att berätta för vänner och bekanta får vi fler att fatta de här besluten. Det är när vi går samman det händer saker.
Dessutom är det viktigt att stötta de politiker som verkar för en långsiktigt hållbar förändring. Och att som politiker våga fatta obekväma beslut.
– De måste sluta väga in så mycket populism, utan våga fatta för samhället långsiktigt hållbara beslut. Inte bara lösa saker fort för att vinna röster, säger Martin Hedberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
