arbetsrätt I januariavtalet mellan regeringen och C och L sägs att Sveriges arbetsmarknad ska närma sig den danska Flexicurity-modellen. Vi har därför tittat på hur det fungerar i Danmark, och där tycks de inte längre vara helt nöjda.
Den danska flexicurity-modellen på arbetsmarknaden infördes 1989, men villkoren har förändrats med åren. Modellen brukar beskrivas som en »gyllene trekant« med tre ben:
*Svagt anställningsskydd, där det är lätt att säga upp personal och att som anställd byta arbete.
*Generös a-kassa
*Aktiv arbetsmarknadspolitik
Tanken är att det »flexibla« anställningsskyddet, vägs upp av tryggheten i a-kassemodellen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
Dagens Arena har tittat närmare på vad som egentligen gäller för a-kassan och rätten att säga upp personal i vårt grannland. Det visar sig att det finns en växande kritik från a-kassor och fackförbund mot att modellen håller på att urholkas, genom att allt färre arbetslösa får ta del av de aktiva arbetsmarknadsåtgärder som modellen bygger på.
– Fortfarande är 80 procent av danskarna med i en a-kassa, men om försämringarna i arbetslöshetsersättningen och aktiviteter för arbetslösa fortsätter är vi oroliga för att folk framöver inte tycker att systemet levererar och kommer att kräva mer, säger Michel Klos, chefkonsulent på branschorganisationen Danske a-kassor.
På den svenska motsvarigheten – Sveriges a-kassor – tycker kanslichef Tomas Eriksson att det finns viktiga missuppfattningar i den svenska debatten om dansk flexicurity, och hur modellen skulle kunna överföras till Sverige.
– Danmark skilde sig väldigt mycket från Sverige redan innan man införde flexicurity, och ännu mer sedan dess, det blir som att jämföra äpplen och päron. Danmark präglas av mycket mindre företag än i Sverige och andra partsförhållanden, vilket har gjort att de inte har behövt samma stora avtal på arbetsmarknaden och istället haft behov av en annan sorts rörlighet, säger Tomas Eriksson.
Anställningsskyddet
I Danmark finns inga turordningsregler, och anställningsskyddet brukar beskrivas som att danska arbetsgivare i princip kan säga upp hur och när de vill, med undantag för exempelvis graviditet och att någon har krävt en jämlik lön.
Du kan till exempel sägas upp på grund av sjukdom.
Däremot gäller ofta att ju längre du har varit anställd, desto längre blir uppsägningstiden om arbetsgivaren säger upp. Det gäller alla som är anställda under vad som kallas »Funktionärslagen«, vilket många i Danmark är.
Under Funktionärslagen gäller från en månad uppsägningstid, om du har varit anställd i sex månader, upp till sex månaders uppsägningstid, för de som har varit på arbetsplatsen i minst nio år.
Blir du anklagad för en allvarlig förseelse, till exempel stöld, kan du som anställd få gå på dagen.
För den anställde som säger upp sig gäller en månads uppsägningstid, oavsett anställningstid.
Medan a-kassan och arbetsmarknadsinsatserna har försämrats under senare år, är flexibiliteten när det gäller uppsägningar likadan som tidigare, enligt Michel Klos på Danske a-kasser.
– Men facken talar om att om urholkningen av systemet fortsätter så kommer de att kräver mer anställningstrygghet, säger han.
A-Kassan
I Danmark motsvarar arbetslöshetsersättningen 90 procent av din lön, upp till maxtaket på 18 866 danska kronor (vilket motsvarar runt 27 000 svenska kronor) i månaden för en heltidsförsäkrad a-kassemedlem. För att få ut heltidsersättning ska man ha tjänat minst 22 786 danska kronor i månaden (2019). Ersättningen du får ut bygger på de 12 bäst betalda månaderna under den senaste 24-månadersperioden.
Men på senare år har både villkoren för att få a-kassa och ersättningsnivån försämrats.
– Före 1990-talet räknades ersättningar upp i samma takt som lönerna, men efter det sänktes ersättningarna med lönenivån minus 0,3 procent. 2012 beslutades om ytterligare nedskärningar i ersättningsnivåerna mellan 2016 och 2023, motsvarande totalt 5,2 procent, säger Michel Klos på Danske a-kasser.
Till skillnad från i Sverige, där a-kasseersättningen trappas ned efter en viss period, förblir ersättningsnivån i Danmark på 90 procent under maximalt två år. Under den tiden kan personen som får a-kassa ta deltids- eller timarbeten utan att det påverkar ersättningsnivån från a-kassan. Arbetslösa har också rätt till semesterersättning under perioden de får ersättning från a-kassan.
Det går att få a-kassa i mer än två år genom att arbeta under tiden du har a-kassa. En arbetad timme motsvarar två nya timmar med a-kassa.
För att få rätt till arbetslöshetsersättning i Danmark måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst ett år när du blir arbetslös. Om du inte varit det beräknas din a-kassenivå på en två- eller tre årsperiod.
Även den som sagt upp sig från sitt jobb självmant, eller där arbetsgivaren anses ha haft goda skäl för att säga upp dig, har du rätt till a-kassa, men med villkoret att tre veckors karantän utan pengar gäller.
Aktiv arbetsmarknadspolitik
Det är kommunerna som är ansvariga för att ordna insatser och aktiviteter för arbetslösa som får dagpenge (arbetslöshetsersättning), medan a-kassorna sköter kontroller och håller möten för att vägleda i jobbsökandet. Det här skiljer sig från de svenska a-kassorna, som inte alls har en lika aktiv roll i de arbetslösas situation.
Men på senare år har aktivitetsgraden bland de arbetslösa sjunkit drastiskt.
Enligt en rapport som tankesmedjan Arbejderbevægelsens Erhvervsråd tagit fram på uppdrag av Danske a-kasser har andelen av arbetslösa som får någon slags aktivitet sjunkit från 30 procent 2011 till omkring 12 procent i dag. I absoluta tal är minskningen 75 procent – från 40 000 till 10 000 arbetslösa personer – som har en aktivitet, men samtidigt är färre arbetslösa tack vare en god konjunktur.
Organisationen menar att kraven har ökat på de arbetslösa samtidigt som de erbjuds mindre hjälp och insatser. Minskade insatser hänger ihop med besparingar.
– Du måste gå på möten på din a-kassa och på jobbcentrum, som kommunen ansvarar för. Det finns ingen exakt siffra på hur många jobb du måste söka, men det finns en förväntan om ungefär 1,5 jobb i veckan, och om du inte söker tillräckligt många jobb får du ingen a-kassa, säger Michel Klos.
I en rapport från den danska regeringen från 2018 pekar man på att Danmark är det land inom OECD som lägger mest resurser på arbetslösa, 13 miljarder kronor (2016). 2015 spenderade Danmark knappt 1,2 procent av BNP på arbetsmarknadsinsatser, och även om man låg i topp internationellt var det en lägre andel av BNP än åren dessförinnan. Samtidigt lyfter rapporten forskning som visat att exempelvis utbildningsinsatser har sämre resultat för arbetslösa, än subventionerade anställningar och coachning. Men Michel Klos ifrågasätter den slutsatsen.
– Det stämmer nog att de inte fått bra resultat av utbildningsinsatser hittills, men det beror på att man måste titta på vilken sorts utbildning som fungerar och vad som inte fungerar. Så vi håller inte med, säger Michel Klos.
Källa: A-kasser.dk, Öresund direkt m.fl.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
