1 MAJ Arbetarrörelsens dag infördes ursprungligen för att samordna kampen för åtta timmars arbetsdag. Men att det blev just första maj berodde på en bomb i Chicago.
Under arbetarrörelsens tidiga dagar på senare hälften av 1800-talet firades arbetet under flera olika dagar. I USA och Kanada uppstod till exempel Labor Day som fortfarande firas första måndagen i september, för att uppmärksamma arbetarrörelsen i USA. Labor Day är en allmän helgdag i USA, och Oregon var första stat att införa den, redan 1882.
Men det är även i USA rötterna till förstamajfirandet går att finna. Första maj antogs som arbetarrörelsens formella högtidsdag genom ett beslut 1891 av den Andra Internationalen, en internationell sammanslutning av socialdemokratiska partier. Tanken var att denna dag skulle samordna kampen för åtta timmars arbetsdag, och samtidigt högtidlighålla dödsoffren från den så kallade Haymarket-massakern.
Denna händelse inträffade i Chicago 1886, då en generalstrejk utbröt 1 maj med målet att införa åtta timmars arbetsdag. Sammanstötningarna mellan demonstranter och polis blev våldsamma och ledde till att minst två arbetare sköts till döds. Demonstrationerna fortsatte och 4 maj sattes flera hundra poliser in för att upplösa en demonstration vid Haymarket, då plötsligt en bomb slängdes in i folkmassan. Kaos utbröt och båda sidor började beskjuta varandra. Minst elva personer dödades, varav sju poliser. Mörkertalet för antalet döda är stort då många demonstranter kan ha avlidit senare av skador som åsamkats under händelserna. Minst 70 skadades. Dagen efter sköts sju strejkande ihjäl i Milwaukee.
Läs mer: Därför får nazister tillstånd att demonstrera
Åtta aktivister greps och åtalades för att ha medverkat till bombdådet. Sju av dessa dömdes till döden, varav fyra hängdes och en tog livet av sig strax innan avrättningen. Övriga dömda benådades av guvernören 1893, med motivet att de dömts på felaktiga grunder.
De avrättade förvandlades snabbt till martyrer inom den unga arbetarrörelsen, och bidrog till att förstamajdemonstrationerna ofta fortsatte bli väldigt våldsamma, inte minst i USA.
1 maj 1894 utbröt till exempel de så kallade majkravallerna i Cleveland, då tusentals arbetslösa hamnade i våldsamma sammanstötningar. Flera förstamajaktioner under denna tid ledde till liknande konflikter, och den dåvarande presidenten Grover Cleveland uttryckte rädsla över att första maj skulle bli en dag av kravaller om den användes som en dag för att hedra arbetare. Därav framväxandet av Labor Day i september istället.
I takt med att den amerikanska arbetarrörelsen kraftigt förlorat i styrka har såväl första maj som Labor Day fått en minskad betydelse.
Men i stora delar av den övriga världen uppmärksammas första maj alltjämt som arbetarrörelsens dag, och påminner om behovet av drägliga arbetsvillkor. Men att det blev just första maj berodde på en bomb i Chicago.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
