”Migrationsverket har ingen laglig rätt att kontrollera att bärplockarnas löner stämmer med vad företagen lovat”. Journalisten Mats Wingborg förklarar varför kaoset fortsätter i bärbranschen.
Skärpta regler skulle förhindra fler skandaler i bärskogarna. Men i år var det dags igen. Under sensommaren strejkade 120 thailändska bärplockare vid en parkeringsplats i Umeå i protest mot att de inte fått ut några löner. En person ska i ren desperation ha tagit sitt liv, uppger lokala medier. I slutet av september flögs de hem, tomhänta. Var och en får nu stämma bemanningsföretaget i Thailand.
– Jag har följt andra mål i Thailand och jag är väldigt pessimistisk till att det här kommer leda någon vart. Det kan ta flera år innan målet avgörs. I bästa fall får de skulderna återbetalda. Förmodligen kommer de inte få någon lön för de två månader de jobbat här, säger journalisten och författaren Mats Wingborg som skrivit flera rapporter om bärplockarnas situation för Swedwatch.
Inför bärsäsongen 2011 skärpte Migrationsverket kraven på bärföretagen som tar hit utländska plockare. Bland annat måste företagen visa att de har ekonomi att betala löner, utländska bemanningsföretag måste ha en representant på plats i Sverige och lönerna för arbetarna måste stämma överens med kollektivavtal.
Trots skärpningen kunde det uppenbarligen hända igen. Vad beror det på?
Mats Wingborg, som under ett par veckor i somras reste runt i bärskogarna, berättar att det finns två olika parallella system för industriell plockning i Sverige. Dels rekryteras arbetskraft via bemanningsföretag och reser hit med arbetskraftsvisum. Dessa kommer i dag främst från Asien.
”Utlämnade åt arbetsgivarens godtycke”
Men det finns även en annan stor grupp av plockare som reser hit som turister och varje dag säljer sina bär till bäruppköpare. På senare år har många bulgarer, ukrainare och moldaver arbetat på det sättet. Dessa senare saknar helt anställningstrygghet.
– Där finns ett stort problem med svart arbetskraft. Någon organiserar det hela och tar hit en grupp plockare som jobbar åt dem. Men de är inte ens anställda. De är helt utelämnade åt arbetsgivarens godtycke, säger han.
Det är de thailändska viseringsplockarna som stått i centrum för årets konflikt. Plockarna som strejkade i Umeå var risbönder från Thailands fattiga nordöstra provins Isan. Där hade de rekryterats av bemanningsföretaget M. Phoenix Enterprise som hyrt ut dem till bärföretaget Ståls plantering & röjning AB som har säte i Hällnäs i Västerbotten. Ståls säljer i sin tur vidare bären till den lettiska bärgrossisten Sparlats som är det företag som på papperna står som garant för bärplockarnas löner.
– Till att börja med är hela den här konstruktionen väldigt ogenomskinlig och bräcklig. Det är väldigt många punkter där det kan gå snett. Om till exempel grossisten får svårt att betala så vacklar hela systemet. Dessutom finns en hel del oseriösa företag i den här branschen, säger Mats Wingborg.
Bärplockarna pantsätter ofta sin mark eller sitt hus i Thailand för att ha råd att betala resa, boende och uppehälle i Sverige.
– I grova slängar kan man säga att plockarna jobbar gratis drygt halva tiden för att tjäna ihop till sina skulder. Därefter kan de tjäna pengar. Men det kräver att du jobbar jättehårt och plockar flera ton bär. Ofta plockar man kring 100 kilo bär per dag, alltså kring 160 liter om dagen, säger Mats Wingborg.
I enlighet med skärpningen av reglerna har det thailändska bemanningsföretaget skickat in en kopia på plockarnas anställningserbjudande till Migrationsverket. På pappret har lönesumman stämt med det hängavtal som Kommunal tecknat med arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen och arbetskraftsvisum utfärdats. Men om lönerna i verkligheten stämmer med vad som står på pappret är det ingen som kollar.
– Migrationsverket saknar lagstöd för att kontrollera om lönerna stämmer i efterhand. I skogarna florerar en massa rykten att de thailändska bemanningsföretagen lämnar ett kontrakt till Migrationsverket och ett annat, sämre, till plockarna där man tar ut oskäliga avgifter och sådant, säger Mats Wingborg.
Skulden är delvis Skatteverkets
Saken är svårkontrollerad. Plockarnas löner passerar tre mellanhänder innan de förhoppningsvis betalas ut i hemlandet. I det aktuella fallet skulle den lettiska bärgrossisten Sparlats betalat till det svenska företaget Ståls som i sin tur skulle betalat det thailändska bemanningsföretaget Phoenix som skulle betalat plockarna hemma i Thailand.
– Uppenbart har något gått snett. Men än så länge skyller alla aktörer på varandra, säger Mats Wingborg.
Mats Wingborg är kritisk till upplägget med thailändska bemanningsföretag och menar att skulden delvis är Skatteverkets.
– Upplägget finns av skatteskäl. Skatteverket har beslutat att de här plockarna inte behöver betala skatt i Sverige eftersom de är anställda utanför EU. Skulle företagen rekrytera i närområdet måste arbetarna skatta och med de pressade priser det är i branschen skulle det inte bli någon förtjänst över. Därför väljer man den här modellen, säger han.
När svenska myndigheter inte heller gör några efterkontroller lämnas plockarna i sticket.
– Migrationsverket måste få rätt att göra efterhandskontroller. Nu blir det upp till den enskilda plockaren att bevisa felaktigheter för en domstol i Thailand. Det är jättesvårt, säger han och lägger till att ett annat viktigt krav är att det kontrakt som visas upp för Migrationsverket också bör vara juridiskt bindande.
Trots bristerna i systemet med arbetskraftsvisum ser Mats Wingborg ännu större problem i det fria systemet.
– De plockarna är helt rättslösa. Det är det som är kruxet. Jag tycker man ska skärpa kontrollen på viseringsplockarna. Men om man stryper den delen går man ur askan i elden. Då skulle man få en väldig ökning av den fria plockningen. Där finns inte några avtal överhuvudtaget, säger han.
I går publicerade Mats Wingborg tillsammans med ett antal forskare och utredare en debattartikel på DN-debatt med krav på ytterligare reglering av bärbranschen.
Mats Wingborg kommer i oktober publicera en ny rapport för Swedwatch om situationen för utländska bärplockare i Sverige.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
