Därför har vi sommartid

Tidsomställning Dags för sommartid. Men vad ligger bakom att vi ställer om klockan två gånger om året? Och vad har Benjamin Franklin med saken att göra? Dagens Arena reder ut.

Natten mellan lördag och söndag är det dags igen. Det blir sommartid. Du ska flytta fram klockan en timme.

Men varför har vi sommartid? Vad är egentligen poängen? Och hur länge har Sverige haft det?

Låt oss börja med några basfakta.

När infördes sommartid?

Sverige införde sommartid 1980. Vid det laget hade redan 15 länder i Europa haft sommartid under några år.

I Sverige var många negativa till omställningen. Av de myndigheter som yttrat sig i frågan var bara 26 positiva.

Efter hand infördes det i princip i alla länder inom EU. Finland låg ett år efter Sverige, där infördes det 1981. Men det är inte alla länder som har sommartid. I själva verket är det en minoritet av världens länder som ställer om klockorna inför sommaren. 2018 var det 75 stycken, och antalet har minskat med åren.

De första försöken med sommartid gjordes dock långt tidigare, under första världskriget, med motivet att spara energi. Om det är ljusare och lite varmare ute på kvällarna har vi inte samma behov av att elda med kol och ha lamporna tända. Tyskland var först ut, och eftersom länderna var sammanbundna med tågtider och annat valde de nordiska länderna 2016 att följa efter. Men det blev protester mot nyordningen. Bönderna klagade på att daggen inte hunnit lyfta från åkern när de kom ut för att skörda. Fiskare menade att om de skulle hinna med fångsten till morgonmarknaden var de tvungna att vittja näten så tidigt att fiskarna inte hunnit fastna i dem.

Försöket överlevde inte mer än det första året.

Varför har vi sommartid?

Det enkla svaret är att vi använder dygnets ljusa timmar bättre med sommartid. Kvällarna upplevs som längre när solen (enligt våra klockor) går ned en timme senare. Men det finns också andra skäl. En är folkhälsan. Många hävdar att en timmes längre dagsljus på kvällen gör att vi är mer aktiva och utomhus. Det anses också spara energi när det inte blir mörkt ”lika tidigt”. Den effekten är dock omdiskuterad. En undersökning av energiförbrukningen i Australien under OS i Sydney år 2000, då man utökade sommartiden med en timme, visade att det reducerade förbrukningen av el på kvällen, men att den å andra sidan ökade på morgonen.

Samtidigt finns det undersökningar som visar att det har en positiv effekt. 2008 publicerades en rapport i USA som visade att sommartiden i landet sparade 1,3 terawattimmar.

Vem kom på idén?

Ibland tillskrivs uppfinnaren Benjamin Franklin det första förslaget om att införa sommartid, men det är en sanning med modifikation. 1784, när han var ambassadör i Frankrike, föreslog Benjamin Franklin i en satirisk essä att parisarna borde gå upp tidigare på morgonen och lägga sig tidigare på kvällen för att spara på ljus och fotogenolja. Förslaget föll inte i god jord hos fransmännen.

Först drygt hundra år senare började förslaget diskuteras på allvar. Det var nyzeeländaren George Vernon Hudson som föreslog att ställa om klockorna två timmar. Hudson arbetade skift och på fritiden samlade han på insekter, en hobby som gjorde att han ville ha extra dagsljus på kvällarna. Ytterligare några år senare, 1905, föreslog den brittiske byggaren och uppfinnaren William Willett att klockan skulle flyttas 80 minuter framåt under perioden april–september, för att bättre utnyttja solljuset. Han sammanfattade sina tankar i pamfletten ”The Waste of Daylight”.

Det var bland annat hans tankar som ledde till de första försöken med sommartid under första världskriget.

Kommer sommartiden finnas kvar?

Sedan flera år diskuteras frågan om att slopa tidsförändringen under sommarmånaderna. Inom EU har både parlamentet och kommissionen röstat för att ta bort den. Men ännu så länge har rådet (alltså medlemsländernas stats- och regeringschefer) inte ställt sig bakom förslaget.

JB