Att äldreboenden har drabbats hårt av coronaviruset har beskrivits som ett av misslyckandena i Sveriges arbete mot covid-19. Sveriges dödstal har jämförts med Norges och Danmarks som är mycket lägre. Men har våra grannländer varit bättre på att skydda sina äldre? Dagens Arena söker svar.
Döden inom den svenska äldrevården har föranlett skarp kritik av den svenska strategin som uttalat har varit att skydda just de äldre. Sverige har jämförts med Danmark och Norge vars dödstal är långt under de svenska.
Men coronakris eller inte så dör människor snabbare på svenska äldreboenden än i våra grannländer. Genomsnittslängden för hur länge en person bor på ett särskilt boende innan hen går bort är lägre i Sverige än i Norge och Danmark. I snitt är svensken som flyttar in på ett äldreboende 86 år gammal och medianlivslängden från inflytt är 2 år. Cirka hälften dör inom ett år från det att de har flyttat till ett särskilt boende
– De boende i Sverige är äldre och sjukare när de flyttar in än vad man är i Norge, säger Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete med inriktning mot äldre vid Stockholms universitet.
I Danmark är den genomsnittliga livslängden på äldreboenden 2,8 år. 1/3 överlever mindre än 1 år. Marta Szebehely säger att tiden en person lever på norska boenden, »omsorgsboenden« och »sjukhem« sammantaget, är högst bland de tre grannländerna. Beroende av bland annat två skäl: De har högst andel platser i äldreboenden, men också för att Norge har, som hon kallar det, ett »två-steg-förfarande« i sin omsorg. I Norge skiljer man på »omsorgsboenden«, som omfattar många äldre som inte har så stort vårdbehov, och »sjukhem« där de absolut äldsta och skröpligaste bor. Den genomsnittlige norrmannen är 83 år när hen får hjälp genom omsorgsboenden och 87,5 år när hen kommer till sjukhem.
På norska sjukhem är medellivslängden från det att en person kommer in till att den dör 2 år. Mediantiden är 1,3 år.
– Sjukhemmen i Norge har lite mer av sjukhuskaraktär, jämfört med svenska äldreboenden. Man kommer inte till sjukhem förrän man är väldigt sjuk, så det förklarar varför sjukhemmens snitt ligger så nära Sveriges, säger Marta Szebehely.
Högre andel döda på äldreboenden i Norge
I Sverige har omkring hälften av de som avlidit i sviterna av covid-19 bott på äldrehem. I Norge är den siffran 60 procent. I Danmark återfinns en tredjedel av dödsfallen i äldrevården. Marta Szebehely säger att det vittnar om att Norge och Danmark inte varit speciellt mycket bättre på att skydda sina äldre jämfört med Sverige, och att de stora skillnaderna i dödstal säger något om hur stor smittan är i samhället.
– I en rad länder är det runt 50 procent av de avlidna som bott på äldreboenden. Våra grannländer har lyckats bättre för att de har mindre smitta i samhället. Om 60 procent av de som dött i Norge har haft äldreomsorg så har de inte lyckats skydda sina äldre bättre än vi har i Sverige, relativt sett till befolkningen. Jag trodde att man skulle ha lyckats bättre i Norge för att de har fler sjuksköterskor i personalen, man har närmare koppling till läkare och sjukvården. I Danmark har man vad det verkar lyckats lite bättre.
Men att så många svenskar insjuknar och går bort på äldreboenden säger inte bara någonting om hur stor smittspridningen är i samhället, fortsätter hon. De höga dödstalen i Sverige kan också bero på att svenskarna är äldre när de flyttar in på hem än i Norge och Danmark. I snitt 86 år i Sverige och i Norge 83.
Marta Szebehely tillägger att det är svårt att jämföra länderna. Det finns skillnader i hur de olika länders äldreomsorg organiseras. I Norge är det olika lagstiftning som hanterar sjukhemmen och omsorgsboenden. Hemtjänst i de tre länderna ser olika ut, kan innebära både hemsjukvård och praktisk hjälp och sällskap i hemmet. I Sverige och Danmark är privata aktörer vanligare inom såväl hemtjänst som inom äldrevården.
– Man får vara lite försiktig för det blir lätt att man jämför äpplen och päron.
Överdödlighet – en omtvistad fråga
Varken Norge eller Danmark ser någon överdödlighet under de första fem månaderna av 2020. Om Sverige gör det är en omdebatterad fråga. »Siffrorna är inom normalspannet« säger Socialstyrelsen, men så sent som i tisdags skrev SVT att överdödligheten på äldreboenden ligger på 30 procent. Skillnaden beror på vilken tidsperiod man väljer att analysera. SVT har tittat på antalet avlidna som varit folkbokförda på äldreboenden från vecka 10 till vecka 19 i år och jämfört med ett genomsnitt från motsvarande period åren 2017–2019.
Socialstyrelsen pekar på att dödsfallen för hela perioden 1 januari – 30 april är i samma storleksordning som tidigare år.
– Två procent av alla som bor på äldreboenden har dött i covid-19, den siffran tror jag vi kan vara rätt överens om, säger Marta Szebehely.
–Jag tycker det är svårt, för man vill inte på något sätt bagatellisera döden på äldreboenden. Jag tror att en orsak till den stora oron är för att smittan är så ojämnt fördelad över Sverige. Tre fjärdedelar av alla boenden har inte fått någon smittspridning alls. Och så är det på några ställen där många har dött. Jag tror att det färgar diskussionen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
