Därför tvekar väst om Syrien

Över 2 000 civila har dött av regimens hand i Syrien. Varför dröjde västvärldens avgångskrav så länge?

I går träffades FN:s säkerhetsråd för att diskutera Syrien. En grupp experter informerade de samlade diplomaterna om Assadregimens brutala hantering av protesterna, som har krävt över 2 000 dödsoffer sedan mars 2011. De aktivister som själva rapporterar om protesterna talar om mellan 2 200 och 2 600 dödsoffer. Samma dag krävde både USA och EU att Syriens president Bashar al-Assad ska ”möta verkligheten och kliva ned”.

Under fredagsmorgonen fick utrikesminister Carl Bildt (M) förklara USA:s och EU:s agerande i P1 Morgon. Bildt menade att det hade varit fel att kräva Assads avgång tidigare, med hänvisning till att omvärlden har utövat ett allt mer intensivt diplomatiskt tryck. I utbyte har Assadregimen gett löften om reformer och att våldet skulle upphöra. När ingenting hände, trots upprepad försäkran från Assad, var det dags att ta nästa steg eftersom ”legitimiteten är förbrukad”, sa Bildt. Utrikesministern framhöll även att det saknas en demokratisk opposition som kan ta över styret i Syrien.

Stämmer den beskrivningen? Dagens Arena frågade Mellanösternexperten Per Jönsson, associerad redaktör på Utrikespolitiska institutet, varför avgångskravet dröjde så länge.
– Västvärlden har haft fullt upp med Libyen och har oroat sig vid tanken på att behöva gå in i Syrien också. Libyen har visat sig vara en svårare operation än man trodde från början. Att gå in med militär i Syrien skulle vara ännu svårare.

Men det är inte bara av militära hänsyn som västvärlden har tvekat inför att kräva Assads avgång. Enligt Per Jönsson är ingen regering i västvärlden egentligen särskilt intresserad av att Assadregimen ska falla. De sanktioner som har införts beskriver Jönsson som små och svaga. Oviljan att tvinga bort Assad återfinns i det som utrikesministern berörde i P1 Morgon: Det finns ingen som kan ta över.
– Det riskerar att leda till kaos, med bland andra radikala sunnigrupper och Muslimska Brödraskapet som söker makten. Det avgångskrav man har riktat mot Assad är egentligen inte särskilt starkt. Västledarna känner att de måste göra något för att det ska se ut som om de gör något. Det går inte att sitta på händerna. Men följderna av att Assadregimen faller är så pass oöverblickbara att alla helst ser att han sitter kvar, säger Per Jönsson.

Enligt Jönsson skulle Assads avgång med största sannolikhet leda till ett inbördeskrig som riskerar att sprida sig till Libanon. En lång rad aktörer, däribland Hizbollah, Iran, Israel och Turkiet skulle ge sig in i konflikten. Utfallet är oöverblickbart, men Per Jönsson är övertygad om att situationen skulle bli obehaglig och blodig.
– En majoritet av syrierna drar nog ungefär samma slutsats. Hellre en mindre ond Assadregim än alternativen, låter resonemanget.