nobelpris Riksbankens ekonomipris tilldelas i år Esther Duflo, Abijit Banerjee och Michael Kremer för deras nya sätt att forska om fattigdomsbekämpning Det är andra gången någonsin som en kvinna får ekonomipriset, något som glädjer nationalekonomen Miri Stryjan.
Under måndagen avslöjade Kungliga Vetenskapsakademien vilka som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. Priset delas mellan franska Esther Duflo, indiska Abijit Banerjee och amerikanska Michael Kremer, för deras forskning om fattigdomsbekämpning. Det är andra gången någonsin som en kvinna får ekonomipriset.
“Den forskning som årets ekonomipristagare står bakom har avsevärt förbättrat vår förmåga att bekämpa global fattigdom. På bara två årtionden har deras nya experimentella tillvägagångssätt förvandlat utvecklingsekonomin till ett blomstrande forskningsfält.”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien i sin motivering.
Miri Stryjan, som är nationalekonom och forskar och undervisar inom utvecklingsekonomi på Ben-Gurionuniversitetet i Israel, och som har doktorerat vid Stockholms Universitet, gläds åt beskedet.
– Jag tycker det är jätteroligt och absolut välförtjänt att Duflo, Banerjee och Kremer får ekonomipriset. Framför allt så hoppas jag att detta kan bli en stor boost inom utvecklingsekonomi och att det lockar till sig fler forskare och studenter. Det är extra roligt att Esther Duflo får priset inte bara eftersom hon är kvinna, utan också för att hon är relativt ung. Det pågår ganska stora diskussioner om könsobalans inom den nationalekonomiska världen.
Miri Stryjan berättar att även om forskarna inte alltid skrivit tillsammans, så har både deras individuella och gemensamma arbete haft stort inflytande och bidragit med väldigt mycket.
– Fokus har flyttats från en makronivå, där man har diskuterat varför vissa länder är rika och andra är fattiga samt hur vi ska öka fattiga länders tillväxt på ett nationellt plan, till en mikro- och individnivå, där man snarare pratar om hur fattiga människor lever och resonerar. Det har inte bara lett till ett förmänskligande av människor som lever i fattigdom, utan också kunnat ge svar på vad som leder till att vissa initiativ fungerar bättre än andra.
Hon berättar att Duflo, Banerjee och Kremer haft stor påverkan på hennes egen uppfattning om forskningsfältet, och att även andra fält har börjat använda deras metoder.
– Det som är unikt är att de samarbetar både med biståndsorganisationer och andra organisationer och genomför fältexperiment, för att svara på vilka intiativ för fattigdomsbekämpning som fungerar och varför. Till exempel kan det handla om en ny studieplan som vissa skolor får och inte andra. De skolor som inte fått studieplanen blir då en kontrollgrupp, och man kan tydligare se effekterna. Man har helt enkelt lånat metoder från naturvetenskap, vilket har gett mer trovärdiga resultat.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
