De fick köpa vårdcentraler i Stockholm för långt under marknadspris. I dag gör ägarna miljonvinster, visar Dagens Arenas granskning. ”Helt oförsvarligt”, säger Dag Larsson (S) i Stockholms landsting, som nu vill skärpa lagstiftningen.
Det har gått sju år sedan den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting sålde fem husläkarmottagningar till priset av sina inventarier. Dagens Arenas har nu granskat vårdföretagens årsredovisningar mellan 2008-2012 – och resultaten visar att de gjort vinstuttag i mångmiljonklassen.
I samtliga fall, bortsett från Vaxholm vårdcentral, har ägarna tjänat ihop summan de köpte vårdmottagningarna för flera gånger om. De läkare som fick köpa Serafen på Kungsholmen, som kommit att bli en symbol för avknoppningspolitiken, gjorde på några få år ett miljonklipp. Mottagningen köptes för knappt 700 0000 kronor 2007 och såldes fem år senare vidare till riskkapitalägda vårdföretaget Capio för knappt 20 miljoner kronor.
Bäst i dag av de avknoppade vårdcentralerna går Vallentuna Doktorn. Deras ägare hittills har plockat ut vinster som är 20 gånger så stora som priset – 285 000 kronor – de betalade för vårdcentralen.
– De har skrattat hela vägen till banken, säger Dag Larsson, oppositionslandstingsråd för Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting, som också varit en av avknoppningsaffärernas starkaste kritiker.
Kan det vara så att dessa privata husläkarmottagningar driver vård på ett mer effektivt sätt än landstinget och därför kan ta ut stora vinster?
– Det måste man göra en revision på i så fall, men det är ett problem eftersom vi inte har tillgång till alla interna papper. Trots att det är offentligt finansierat alltihop är många dokument sekretessbelagda. Men alldeles oavsett skulle de ha sålts till ett högre pris.
Varför är dokumenten sekretessbelagda?
– Det handlar både om aktiebolagslagen och de avtal som landstinget har slutit med de här vårdgivarna. Vi har inte tillgång till alla handlingar helt enkelt.
– Jag tycker att man borde ändra i lagstiftningen så att de verksamheter som i huvudsak är skattefinansierade lyder under offentlighetsprincipen, oavsett vilken huvudmannen är, säger Dag Larsson, och tillägger att landstinget även borde kunna skärpa avtalen med de vårdcentraler som är med i Vårdval Stockholm.
– Om man vill vara med i Vårdvalet borde ett av kraven vara att man måste öppna upp böckerna, konstaterar han.
Dagens Arena gjorde en genomgång 2012 av hur den politiska processen kring avknoppningarna gick till. Vid maktskiftet 2006 inrättade alliansen omgående ett avknoppningskansli där tjänstemän fick i uppdrag att sälja landstingets verksamheter. På så sätt kunde de fem vårdcentralerna avknoppas utan att det formellt fattades politiska beslut om försäljningarna av de fem vårdcentralerna.
– Det var ett sanslöst sätt att gå förbi såväl kommunallagen som EU-lagstiftningen. Hade de tagit politiska beslut skulle man kunnat ställa folk till svars. Då hade ett antal tjänstemän och politiker åkt dit, säger Dag Larsson.
I Dagens Arenas granskning från 2012 ville ingen av de borgerliga politiker som var ansvariga för förfarandet 2007 svara på några frågor, annat än i allmänna ordalag. Christer G Wennerholm (M), som var en av de ytterst ansvariga politikerna för avknoppningarna, gav då endast en skriftlig kommentar via mejl: “Fyra år senare kan alla vara efterkloka. Det finns säkert saker som kunde ha gjorts bättre. Samtidigt har dessa avknoppningar bidragit till att ge oss en bättre sjukvård i Stockholms län.”
Dag Larsson har i alla fall sin analys klar av varför den moderatledda alliansen i landstinget drev igenom avknoppningarna när de tillträdde 2007.
– I det här fallet är det väldigt tydligt att det handlar om ideologiskt övertygade nylibreala moderater som ville genomföra privatiseringar. Men sedan blev det politiska priset för högt och de tvingades backa, säger Dag Larsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.