Utrikespolitik Trumps valvinst, Assadregimens fall och krigsbrottsanklagelserna mot Netanyahu. Dagens Arena går igenom händelserna som präglade utrikespolitiken under året.
Trump vinner valet i USA
Det är svårt att hävda att någon annan händelse kommer ha så stor påverkan på läget i världen som presidentvalet i USA. Valet av Donald Trump leder in landet i en ny riktning och frågorna är många. Hur kommer Trump att förhålla sig till Nato och alliansens gemensamma åtaganden? Vad betyder valet av Trump för USA:s stöd till Ukraina? Och är demokratin i landet hotad, som många kritiker velat göra gällande? Den 20 januari svärs Trump in som president.
Vad betyder Trumps valseger för USA och världen? Lyssna på Dagens Arenas eftervalsanalys här
Assadregimen störtas i Syrien
På bara två veckor lyckades Assadregimen som styrt Syrien i över 50 år störtas. Nyheten chockade en hel värld som följt det 13 år gamla inbördeskriget. Det fanns flera anledningar till att den förhatliga regimen föll så snabbt. Assadregimens viktigaste allierade Ryssland och Iran har båda behövt använda mer resurser till andra konflikter. Det gjorde att man inte kunde ge det militära understöd som behövdes. En annan anledning var att armén var kraftigt försvagad och att moralen var låg. Något som gjorde att rebellarmén relativt lätt kunde inta storstäder som Aleppo och senare även Damaskus.
Frågan är vad som händer nu. Rebellguppen HTS (Hayat Tahrir al-Sham) ledare Abu Mohammad al-Jolani har sagt att han vill bilda en regering baserad på institutioner och ett råd valt av folket. HTS har också uppgett att man kommer att respektera religiösa minoriteter. Det återstår att se om det nya styret i Syrien kommer att leva upp till sina löften.
Mellanösternkännaren och journalisten Bitte Hammargren tror att det kan finnas hopp för Syrien på sikt. Hör en intervju med henne i Dagens Arenas nyhetsfördjupande podd Magasinet här.
Sydkoreas president utropar undantagstillstånd
Beskedet att den sydkoreanske presidenten Yoon Suk-Yeol utropat ett militärt undantagstillstånd i landet och att han beordrat militären att ta kontroll över parlamentet sände chockvågor över världen i början av december. Skulle Sydkorea som varit en stabil demokrati sedan slutet av 80-talet åter ta en auktoritär inriktning? Men efter att tusentals sydkoreaner tagit sig ut på gatorna och protesterat, och parlamentet röstat för att upphäva undantagstillståndet ändrade sig presidenten.
Yoon Suk-Yeol kommer nu att ställas inför riksrätt, sedan flera medlemmar i hans eget parti röstat för en sådan. Beslutet innebär att presidenten blir fråntagen sina uppgifter medan rättsprocessen pågår. Domarna har nu ungefär sex månader på sig att avgöra presidentens fall. Yoon Suk-Yeol och några av hans medarbetare riskerar livstids fängelse eller till och med dödsstraff om de skulle fällas. Landets premiärminister agerar som ställföreträdande president medan rättsprocessen pågår.
Högerradikala partier vinner mark i EU
Många högerradikala partier i Europa rönte stora framgångar i Europaparlamentsvalet i juni. Både i Frankrike och Italien blev partierna på högerkanten störst. Marine Le Pens Nationell samling vann överlägset flest röster i Frankrike med 30 procent av rösterna och Italiens bröder i Italien fick över 28 procent. I Tyskland blev Alternativ för Tyskland (AfD) näst största parti med över 15 procent.
Nationell samlings framgångar i EU-valet ledde till att president Emmanuel Macron kallade till nyval av Frankrikes parlament. I valet som hölls i somras fick vänsterkoalitionen flest röster, men det har varit svårt att hitta en premiärminister som accepteras av alla sidor. Den 5 december avgick högerpolitikern Michel Barnier efter bara tre månader på posten. En dryg vecka senare blev mittenpolitikern François Bayrou utsedd till ny premiärminister. Frågan är hur länge han sitter.
Modi vinner valet och Indien går om Kina
Narendra Modi blev visserligen den första indiska ledaren sedan Nehru att vinna en tredje mandatperiod efter det indiska valet i våras. Men han vann inte i den överlägsna stil han hoppats. Modis parti BJP fick strax under 40 procent av rösterna och får inte egen majoritet. Det gör att partiet inte helt ut kan genomföra den hindunationalistiska agenda man velat. Många bedömare som oroat sig för den allt mer auktoritära inriktning landet tagit de senaste åren drog en lättnadens suck. En av dem var den före detta ambassadören och chefen för Utrikesdepartementets Asienenhet Börje Ljunggren som kallade valresultatet för “En seger för den indiska demokratin” i en artikel i Dagens Arena.
Vad som händer i landet de närmaste åren återstår att se. Klart är dock att Indien kommer att spela en allt större roll i världspolitiken. I år gick Indien om Kina som världens folkrikaste land och kan om några år vara världens tredje största ekonomi.
Netanyahu anklagas för krigsbrott
Israels militär har under året lyckats försvaga sina huvudfiender rejält och dödat toppledare från såväl Hamas som Hizbollah. Samtidigt har landets ledning fått allt hårdare kritik för bombningarna mot civila i Gaza och att man inte ser till att den nödhjälp som Gazaborna behöver kommer in i området. I november utfärdade den internationella brottmålsdomstolen ICC en arresteringsorder mot den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant. Enligt ICC har Netanyahu och Gallant gjort sig skyldiga till krigsbrott och brott mot mänskligheten genom mord, förföljelse och att använda svält som vapen.
I Dagens Arenas podd Magasinet förklarar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, vad anklagelserna mot Netanyahu och Gallant betyder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
