INTEGRATION Det är svårt att med traditionella metoder bekämpa den nya form av arbetslöshet som gäller många nyanlända. Utbildning är ett av områdena som måste göras om, tyckte flera debattörer under ett seminarium anordnat av LO.
Under seminariet med titeln » Så förbättrar vi etableringen på arbetsmarknaden« rådde förvånansvärt stor samsyn mellan LO, Svenskt Näringsliv, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och andra parter om vilka hinder som måste rivas för att nyanlända ska få jobb. Tonen var mer inriktad på samarbete än konflikt.
Utbildning av olika slag och subventionerade anställningsformer var två huvudspår under seminariet, tillsammans med fokus på vad som kan göras lokalt i kommunerna för att förbättra integrationen.
– Vi har ett utbildningssystem för barn med välutbildade föräldrar, det är vi duktiga på, det som rör betyg och certifieringar. Det andra är vi sämre på, sade Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.
SKL har tagit fram 65 punkter om hur regler kan förbättras när det gäller integration. En del av dem handlar om utbildning, och på seminariet låg fokus på situation för unga, nyanlända som har kommit till Sverige i tonåren. Färre än var tredje i den här gruppen klarar gymnasiet, och då ofta först flera år senare än andra ungdomar.
– Vi har ett förslag som jag kallar ett »lokalt långsamt snabbspår«, för det tar tid, sade Per-Arne Andersson.
Tanken är att deltagarna ska ha en individuell studieplan och att man ska kunna befinna sig längre i etableringsprogrammet än dagens 24 månader, så att man kan få en inkomst.
Svenskt Näringsliv, LO och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson var överens om att olika typer av anställningar där arbetsgivaren ska ta ansvar för den anställdes utbildning inte fungerar.
– Arbetsgivarna är ovilliga att ta ansvar för utbildningsmomentet. Det är låga volymer i alla jobbinsatser som kräver medverkan från arbetsgivare, sade Torbjörn Hållö, ekonom på LO.
LO:s senaste förslag kallas utbildningsjobb och bygger på att arbetslösa i åldern 25-45 år, som saknar de färdigheter som krävs på arbetsmarknaden, ska få en anställning där de också studerar vid sidan av, men där studierna sker separat. Enligt LO borde runt 50 000 av dagens arbetslösa vara aktuella för åtgärden i dag, varav många är nyanlända.
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, tror att insatser som kombinerar jobb med studier måste tänka om när det gäller utformningen
– Ur arbetsgivarens synpunkt är det svårt med en modell där man går hem vid lunch, och pluggar på eftermiddagen. Jag tror att vi får tänka nytt, till exempel genom att man arbetar en längre period, och efter det studerar, sade Samuel Engblom.
Regeringen föreslår förändringar i utbildningssystemet, bland annat genom möjlighet till olika »spår«, och är dessutom på väg att införa en utbildningsplikt för nyanlända
– Sverige har historiskt alltid varit dåliga på övergång från utbildning till arbete, har varit vår akilleshäl, sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
Svenskt Näringsliv hade också förslag på förändringar i utbildningssystemet.
– För ungdomar kan skolan kopplas bättre till praktik, och när det gäller SFI är det väldigt viktigt att öka flexibiliteten så man kan kombinera det med arbete, sade Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Oskar Nordström Skans, professor på Uppsala universitet uttryckte en viss skepsis mot utbildningsplikt för nyanlända i två år, om det rör sig om en generell utbildning.
– Jag tror man ska tänka mycket mer arbetsmarknadsinriktat, sade han.
En säker väg till arbetsmarknaden för unga är gymnasiets yrkesprogram, enligt Oskar Nordström Skans. Samtidigt är han skeptisk till att de teoretiska delarna förstärkts i programmen, och föreslås utvidgas ännu mer, i ett nyligen presenterat förslag som Dagens Arena rapporterat om.
– Vi gör ju det svårt för människor att komma in och ta sig igenom utbildningen. Det kan höra ihop med det som nämndes tidigare om att utbildningen är gjord för barn till välutbildade föräldrar, sade Oskar Nordström Skans med adress till Per-Arne Andersson från SKL.
– Om man i stället kan säga tydligt till alla att man kan läsa en 6 månaders påbyggnadsutbildning efter avklarad utbildning, och därmed få högskolekomptens, så tror jag att det är bättre.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
