Hur förändrades egentligen världen under 00-talet? Elfte september 2001 är den givna ingången – men fokus på “kriget mot terrorismen”döljer de fenomen som verkligen spelat roll under decenniet som gått.
Nästan alla kommer ihåg exakt var de befann sig när nyheten kablades ut över världen att ett passagerarplan kraschat in i World Trade Center i New York 2001. Det är med goda skäl. 9/11 och Bushadministrationens svar fick globala återverkningar. Afghanistan invaderades, två är senare också Irak. Flera andra stormakter med interna väpnade uppror – inte minst Ryssland – använde USA:s “krig mot terrorismen” som en förevändning för att än hårdare slå ned på oppositionella. Spänningarna mellan de heterogena blocken “Väst” och “den muslimska världen” växte, och i Europa tilltog islamofobin.
Allt kom nu att handla om “terror”, och om säkerhet. Andra globala ödesfrågor, som fattigdomsbekämpning och klimathotet, prioriterades ned bland världens ledare – trots att man bara ett år innan WTC-attackerna lyckats enas om de så kallade milleniemålen, att halvera fattigdomen till 2015.
Trots allt detta ska vi inte stirra oss blinda på al-Qaida och USA:s krigsföring när vi summerar 00-talet. Det var ett av huvudbudskapen från Loretta Napoleoni, italiensk ekonom och journalist, som deltog i ett seminarium om “det mörka decenniet” på måndagseftermiddagen i Almedalen.
Förändringens sanna mönster
“Kriget mot terrorismen” var en berättelse som tvingades på världen av USA, för att tjäna som motiv för amerikansk överhöghet. Därför var det nödvändigt att framställa al-Qaida som ett mycket allvarligt hot mot USA:s säkerhet. Så långt klassisk vänsterkritik mot USA:s terrorretorik. Men Napoleoni är i grunden ekonom, och pekar därför ut ekonomiska och teknologiska förändringar som de mest centrala förändringarna under 00-talet. Ungefär så här:
- Krigen i Afghanistan och Irak har bidragit till USA:s djupa skuldsättning – med uppenbara risker för hela världsekonomin.
- Under hela decenniet har inkomstfördelningen över nästa hela världen blivit mer ojämn, samtidigt som finanssektorn vuxit i omfång och inflytande.
- Parallellt har Latinamerika genomgått en radikal politisk förändring, triggade av tidigare ekonomiska kriser.
- Sist, men inte minst viktigt, har hela decenniet kännetecknats av fortsatt mycket snabb informationsteknologisk utveckling. Kraften visas i Wikileaks globala genomslag, och i revolutionerna i Tunisien och Egypten.
Omvälvningarna i Latinamerika och i Mellanöstern pekar framåt. I båda fallen handlade det om ett socialt och ekonomiskt missnöje som till slut kokade över och resulterade i politisk förändring. Och det stannar inte i Mellanöstern, tvärtom. Näst på tur står – om man får tro Napoleoni – Europa.
Först ut är södern, men hela Europa hotas av en allvarlig ekonomisk skuldkris. Samtidigt har ungdomsprotester inspirerade av revolterna i Mellanöstern ockuperat torg i en rad europeiska städer – utan någon tydlig koppling till organiserade partier eller fackföreningar. Det finns ett enormt behov av politik i Europa idag, avslutar Loretta Napoleoni.
“Europa går mot konkurs. Nu är tiden inne att vara radikal.”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
