Strejk På torsdag väntas över 100 000 finländska tjänstemän och arbetare gå ut i strejk. Strejken ska omfatta ett flertal finländska fackförbund, inom branscher som service, transport och barnomsorg.
Varslet om strejk kom efter besked från regeringen om kraftiga nedskärningar av bidrag till arbetslösa och låginkomsttagare. Regeringen vill även se begränsningar av strejkrätten, höjda böter för de som deltar i olagliga strejker och lagstiftning som skulle göra industrin löneledande.
– Man ändrar och skär ned en massa i ersättning för arbetslösa och i bostadsbidrag. Det har redan gjorts mycket, och samtidigt har de ändrat på arbetsmarknaden och hur den fungerar i grunden. Man har skrivit in arbetsgivarnas önskelista i regeringsprogrammet och beaktar inte alls arbetstagarens perspektiv, säger Hildur Boldt, kommunikatör för det finländska servicefackförbundet PAM, till Dagens Arena.
En strejk av denna omfattning väntas lamslå landet, men enligt Hildur Boldt är den absolut nödvändig. Tidigare försök att få regeringens uppmärksamhet har misslyckats.
– Vi har försökt att berätta om arbetstagarnas behov. Vi har förklarat för regeringen under hösten, hur det slår mot arbetstagare och på många sätt inte ökar sysselsättningen utan skapar mer fattigdom. Det har ordnats mindre strejker och mindre demonstrationer, men regeringen har inte tagit hänsyn. Och därför så har man ju varit tvungen att utnyttja omfattande strejker och kalla till stor demonstration för att försöka få regeringen att lyssna och beakta också arbetstagarnas behov, säger hon.
Regeringen sköter avtalsförhandlingar
I samband med strejken organiseras även en stor demonstration i Helsingfors. Bakom demonstrationen står FFC, som motsvarar svenska LO, och STTK, de finländska tjänstemännens centralorganisation.
Bakgrunden till regeringens nya nedskärningar och den efterföljande strejken är enligt sociologiprofessorn Anders Kjellberg en försämrad ekonomi.
– Förut hade man en omfattande handel med Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland slår alltså även mot Finland. Finland har också euron som valuta och det gör att konkurrensläget ibland kan bli sämre än i Sverige. Det gäller särskilt pappersindustrin, som är stor i båda länderna. Så nu planerar regeringen diverse ekonomiska åtstramningar och försämrat anställningsskydd, säger Kjellberg.
Protesterar mot regeringen
Politiska strejker är ovanliga i Sverige, som inte heller har samma tradition av trepartsavtal som Finland. När staten som i Finland deltar i förhandlingar med parterna blir det vanligare att fackförbunden protesterar mot regeringen, och inte bara mot arbetsgivarna.
– När Finland slöt det så kallade Konkurrenskraftsavtalet 2016 var det trepartsförhandlingar, inte bara om anställningsskydd och omställning, utan om själva avtalen. Och det har lett till att staten kräver diverse försämringar, för arbetstagarna, säger Anders Kjellberg.
Han menar att en del av de pågående sympatiåtgärderna mot Tesla i Sverige antagligen inte skulle vara genomförbara med den lagstiftning som föreslås av den finländska regeringen.
– Det är något som står på regeringens kravlista i Finland, att man vill begränsa rätten till sympatiåtgärder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
