Budget 2023 Regeringen vill lägga sex miljarder i statsbidrag till kommuner och regioner. Alldeles för lite, enligt Arena Idés chefsekonom Elinor Odeberg som menar att regeringen i stället bör indexera upp statsbidragen så att välfärdens resurser kan räknas upp i takt med inflationen.
Finansminister Elisabeth Svantessons besked om att regeringen väljer att lägga sex miljarder i statsbidrag till kommuner och regioner har redan hunnit få kritik från flera håll. Kritikerna pekar på att det är långtifrån de 20 miljarder som enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) behövs för att bibehålla nivån i välfärden.
-Den här budgeten är ett uppenbart stålbad för välfärden. Eftersom vi har en så hög inflation just nu kommer det här inte ens att kompensera för en fjärdedel av de kostnadsökningar som kommunerna och regionerna står inför. Man pratar om satsningar men jag ser det snarare som en besparing, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.
Hon vill i stället se en indexering av statsbidragen i framtiden, vilket skulle göra att de höjs automatiskt om inflationen går upp.
-Det skulle innebära att välfärden får ett automatiskt inflationsskydd. Det behövs för att behålla nivån på välfärden och för att kunna föra en mer ärlig politisk debatt om välfärdssatsningar, säger Elinor Odeberg.
Hur ser budgeten ut rent fördelningspolitiskt? Enligt regeringens beräkningar är det hushållen med lägst inkomster som får den högsta procentuella ökningen av sin ekonomiska standard. Men mer hade kunnat göras för den här gruppen, menar Elinor Odeberg.
-Satsningarna i budgeten räcker inte på långa vägar för att möta de utmaningar som drabbar låginkomsttagare i en stundande lågkonjunktur. Det är bra att nivån på a-kassan behålls och det tillfälligt höjda bostadsbidraget förlängs men när man samtidigt aviserar ett “bidragstak” lär stödet framåt minska till de hushåll som behöver det som mest.
Att budgeten innebär högst ökning av den ekonomiska standarden för de hushåll som har lägst inkomster beror alltså framför allt på att man väljer att behålla dagens nivå på arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag får vara kvar. Men som Dagens Arena rapporterat om tidigare så är detta något som de flesta som lever på försörjningsstöd inte får ta del av. Av de omkring 165 000 hushåll som får bostadsbidrag har 26 procent av de ensamstående, och 42 procent av de sammanboende, även försörjningsstöd. För dem räknas det tillfälliga stödet som en intäkt från Försäkringskassan och kommunen drar därför av det från det ekonomiska biståndet och behåller mellanskillnaden. 15 kommuner har ändrat det men i 275 av landets 290 kommuner gör man fortfarande på det viset. En orättvis politik, enligt Christina Olsson, generalsekreterare på Sveriges makalösa föräldrar som företräder ensamstående föräldrar och deras barn.
-Den här regeringen gör exakt samma fel som den förra regeringen genom att inte låta de mest utsatta ta del av bostadsbidraget. Det är helt fruktansvärt att våra mest utsatta barnfamiljer inte får en krona mer samtidigt som matpriserna har stigit med 14 procent, säger hon.
Hon ger inte mycket för den fördelningsprofil som regeringen presenterade i samband med budgeten, som visar att de med lägst inkomster skulle gynnas.
–De som är mest ekonomiskt utsatta i mina värld är de som lever på försörjningsstöd. Med den här budgeten missar man de mest utsatta familjerna. Vi får idag hänvisa flera av våra medlemmar till kyrkan och Giving People för att de ska få mat på bordet för sig och sina barn.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
