Utrikes Syriens behov av humanitärt bistånd ökar. Det visar en ny rapport från FN-organet UNHCR. Dagens Arena har pratat med Syrienkännaren Aron Lund om konflikten som snart går in på sitt fjortonde år .
Enligt rapporten från UNHCR som kom i måndags kommer över 16 miljoner människor i Syrien att behöva humanitärt bistånd 2024. Det är över en miljon fler människor jämfört med året innan. Totalt handlar det om tre fjärdedelar av befolkningen, vilken är en större andel än när kriget var som värst.
Samtidigt minskar just nu biståndet till landet för första gången på många år. En anledning till detta enligt Syrienkännaren Aron Lund, som är Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, är kriget i Gaza.
– Uppmärksamheten har ju försvunnit helt och hållet. Det är den typiska internationella kortsiktigheten, att man måste släcka de värsta eldsvådorna först, säger Aron Lund.
Konflikten i Syrien
Konflikten i Syrien har pågått länge. Den arabiska våren 2011 ledde till ett fullskaligt inbördeskrig mellan olika rebellgrupper och regeringen. Mellan 2014 och 2019 verkade även terroristorganisationen Islamiska staten (IS) dels i Irak och dels i Syrien. Detta ledde till fullskaligt krig som ledde till den flyktingvåg som i EU kallas för flyktingkrisen 2015.
Mellan 2018 och 2020 lyckades man dock bryta Islamiska statens grepp om Syrien. Det var en kombination av att kurdiskledda styrkor och Assad-regeringens armé gick in från olika håll i det territorium som IS kontrollerade. Detta ledde till att det fullskaliga krig som landet drabbats av under nästan tio år stannade av. Men någon fred har Syrien fortfarande inte sett.
Syrien är numera uppdelat i tre delar. Nordvästra delen styrs av olika rebellstyrkor som stöds av Turkiet. I söder styr Assad-regeringen som har stöd av Ryssland och Iran och i nordöstra delen av Syrien styr kurdledda Syriens demokratiska styrkor, vilka stöds av USA.
– Sedan mars 2020 har det inte varit några större strider i Syrien, alls. Dödstalen har sjunkit till den lägsta nivån sedan kriget utbröt. Det är dock fortfarande många som dör. Det handlar om några tusen människor per år. Men när det var som värst kring 2013 och 2014 så dödades tiotusentals människor varje år, säger Aron Lund.
Ostadigt stillestånd
Aron Lund menar vidare att detta stillestånd kan ändras när som helst. Det pågår nämligen en ständig friktion längs frontlinjerna.
– Problemet är att grupperna fortfarande vill ha ihjäl varandra, men deras utländska beskyddare vill inte strida med varandra. De ryska styrkorna kommer inte att stödja Assad-regimen i ett anfall i området som bevakas av USA och vice versa.
Aron Lund säger att många nu väntar på resultatet av valet i USA. Trump har nämligen tidigare sagt att han vill lämna landet.
– Om USA lämnar kommer kurderna tvingas in i en allians med Assad för att överleva turkiska attacker. Och det är inte så roligt att vara i allians med Assad. Han är inte en generös partner.
Kriget mellan Israel och Hamas riskerar också att leda till en eskalering i Syrien, menar Aron Lund. Iran och dess allierade sätter militärt tryck på Israel att avsluta offensiven i Gaza. Detta har skett via attacker mot Israel men också mot amerikansk militär för att få USA att påverka Israel. En av dessa attacker i Jordanien, som tog livet av tre amerikanska soldater, ledde till en amerikansk flygbombning i bland annat Syrien.
Humanitär katastrof
Den humanitära katastrofen som pågår i Syrien är till viss del en följd av många år av konflikt, men även en ekonomisk kris samt följder av den jordbävning som drabbade landet förra året. Idag är behovet av humanitära åtgärder större än under kriget. En anledning till det är att många använt sitt sparkapital.
– Till slut finns det inget mer att göra annat än att svälta eller lämna landet, säger Aron Lund.
I Turkiet, Libanon och Irak finns dessutom miljontals flyktingar från Syrien. Många av dessa kan inte ta sig tillbaka till Syrien, till exempel för att de saknar ekonomiska tillgångar och nödvändiga identitetshandlingar eller för att de lierat sig med oppositionen mot Assad.
– Vad kommer att hända med dem? De kommer heller aldrig få medborgarskap i Turkiet eller Libanon. De riskerar att förbli flyktingar. Det är något som kommer att behöva hanteras under överskådlig framtid och det tror jag inte det finns någon beredskap för, säger Aron Lund.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
